Under ett dygn avlöste vi varann, delade ut flygblad, samlade namn och drog vårt lilla strå till stacken för att väcka uppmärksamhet kring att den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaac suttit fängslad i Eritrea i fyra år, utan att få veta varför.

Samtidigt med Isaac fängslades andra journalister, parlamentariker och före detta ministrar som krävt demokratiska reformer. Isaias Afewerkis regering slår ner på oliktänkande och religiösa minoriteter, skriver Amnesty International i en mycket kritisk rapport. Eritrea fängslar flest journalister i hela Afrika.

Vi som lämnade vår bekvämlighet under några timmar kunde för några veckor sedan glädjas över att Isaac släppts fri. Men ett dygn senare fängslades han igen och hans familj i Göteborg får fira jul i sorg och ovisshet. Regimen i Eritrea är likgiltig inför mänskliga rättigheter.

Känner du honom? Vet du vad han skrivit? Om du inte vet, varför står du här och försvarar honom? Undrade mannen med den kyliga blicken, som kanske kom från Eritreas ambassad, den där höstkvällen förra året.

Och då är det enkelt för oss svenskar att hävda yttrandefrihetens okränkbarhet och rätten att ha olika åsikter utan att hamna i fängelse för det. Jag gjorde det den kvällen, väl medveten om att det inte kostade mig något mer än kalla fingrar och fötter.

Dawit Isaac och hans kolleger i länder som Iran, Irak, Bangladesh och Afghanistan med flera betalar ett betydligt högre pris.