100-åringen är hotad från många håll.

I LO-tidningen (2005-11-18) beskrivs den stora konflikten i verkstadsindustrin 1905. Den fick ett lyckligt slut, med ordning och reda på en tidigare orolig arbetsmarknad. Sedan dess har avtalen som instrument för trygghet sällan ifrågasatts. Men nu är det skarpt läge för den svenska modellen.

I förra numret berättade vi om hur arbetsgivarna vill göra det svårare att strejka. På sidorna 18-22 i det här numret (KA nr 21/2005) berättar vi om den rättsliga prövning som väntar i EG-domstolen.

Domstolen ska avgöra två saker:

1 Får löner förhandlas fram i avtal eller ska minimilöner bestämmas av staten, i lag som i hela övriga Europa, utom Danmark?

2 Får Sverige behålla sin lag lex Britannia, som tillåter svenska fack att strejka för att få utländska företag att teckna svenska avtal, även om företaget har ett avtal från något annat land? Så skedde exempelvis i fallet med skolbygget i Vaxholm.

Denna lag gör den svenska modellen med kollektivavtal till Europas starkaste och stabilaste, framhåller forskaren Jon Erik Dölsvik i LO-tidningen.

Att Sveriges arbetsdomstol, AD, själv begärt att få modellen godkänd i EU kritiseras av Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd. Och onekligen tar AD en stor risk. Men det gör även EU.

Om EG-domstolen dömer ut svenska modellen kollapsar EU, spår arbetslivsminister Hans Karlsson i vår artikel. Han kan till och med tänka sig att demonstrera för att vi ska lämna EU om så sker.

LO:s avtalssekreterare Erland Olausson har uttryckt sig liknande i en TV-intervju. LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin uppmanar till domstolstrots, om EG-domstolen inte accepterar vår modell. Svenska avtal ska gälla i Sverige.

Regeringen är i det här fallet helt enig med facket. Det är bra, för det som väntar är en kraftmätning. Svenskt Näringsliv trycker på för låglönejobb och statliga minimilöner. Kommunals ordförande Ylva Thörn ser en ny sorts arbetsgivare, beredda att sänka kollektivavtalen.

Hur intresserad är fackets motpart idag av 100-åringens löfte om arbetsfred i utbyte mot avtal? Nya signaler antyder kursändring, dock inte hos alla. Även facket har tagit ett litet steg mot EU-systemet i arbetstidsfrågan, med stödet till lagstadgad rätt till heltid. Begripligt, med tanke på hur lite som hänt. Men också beklagligt, att det ska behövas.

Varje krav på lag när inte förhandlingarna funkar bidrar till att modellens legitimitet ifrågasätts när den behövs som bäst. Här krävs i stället många nya möten vid förhandlingsbordet.