Än så länge bara en from förhoppning på de flesta arbetsställen. Men det finns ändå en hel del glädjande undantag.

På sidorna 16-18 (KA nr20/2005) berättar vi om Piteås äldre- och handikappomsorg. Där har deltidsarbetslösheten försvunnit från och med nyår. Alla de 850 är heltidsanställda, de 480 deltidsanställningarna har omvandlats till heltider.

Som i så många andra goda exempel handlar det om ett projekt som ska visa vägen. I det här fallet Hela-projektet, igångsatt av regeringen, under ledning av Arbetsmiljöverket. Piteå började försöket för tre år sedan.

111 arbetslag skulle få möjligheten att lägga schema själva, välja om de skulle utnyttja heltidsrätten fullt ut, eller ta tjänstledigt delar av tiden.

Så här långt har 36 procent valt att öka sin arbetstid, 12 procent har gått ner i tid och 50 procent har behållit sin arbetstid.
Ohälsotalet har gått ner från 3,8 snittdag per månad till 2,6, alltså mer än en hel dag per anställd i månaden.

Staten har fått minskade kostnader för arbetslösheten med cirka 4 miljoner kronor per år. Kommunals a-kassa har minskat kostnaderna med 400 000 kr.
Siffrorna svindlar, när man betänker att det endast handlar om lilla Piteå och inte ens hela kommunen, utan endast 850 anställda!

Till detta positiva samhällsbokslut kan läggas att kommunen inte fått högre kostnader, trots att kostnaden för tillsvidareanställda har ökat, eftersom kostnaden för månads- och timvikarier mer än halverats.

Detta stämmer väl med de resultat Kommunal tidigare har tagit fram, i samarbete med nationalekonomen Paula Lipponen. Hennes beräkningar visar att kommunen har sämre koll på kostnaderna om de förlitar sig på tillfälligt anställda, än om de har fasta tjänster. Bland annat för att det då lätt blir ”överanställningar” genom dålig samordning mellan arbetsställena.

Det är alltså dålig ekonomi — både för arbetsgivaren och den anställde att bygga för mycket på visstidsanställda för att klara bemanningen. Det blir en sämre arbetsplats både för anställda och vårdtagare.

I Piteå är personalen nöjd med nyordningen. Den innebär att de har chans att välja mera själva, samtidigt som de också måste anpassa tiderna efter verksamhetens behov. Fler och fler har vågat — och orkar välja heltid, något som är bra både för den egna plånboken och samhällets behov av arbetade timmar. Det är också en jämställdhetsfråga. Att kunna leva på sin lön är en förutsättning för ett samhälle med lika villkor för kvinnor och män.