För närvarande har de fyra procent av platserna i parlamentet och en regeringsledamot (för familjefrågor).

— Men när vi började 1992 var antalet kvinnliga ledamöter bara 2,2 procent, så det är ändå en förbättring, säger Ayse Bilge Dicleli. Hon sitter i ledningen för organisationen Kader, som kämpar för att öka kvinnorepresentationen i den turkiska politiken.

Kader finns i en anspråkslös lägenhet i ett bostadsområde någon mil utanför Istanbuls centrum. Organisationen har 2 500 medlemmar. I ett land med 70 miljoner invånare är detta inte några imponerande siffror. Men Kader har plötsligt blivit intressant, även för de politiska makthavarna.

Orsaken stavas EU. Beslutet om att inleda förhandlingar väcker förhoppningar — och har redan lett till realpolitiska konsekvenser. Regeringen antog aldrig förslaget att förbjuda aborter. Författningen ger kvinnor och män exakt lika rättigheter. I alla fall på pappret.

— Vi fick nyss ett fax från regeringen där vi inbjöds att medverka i utskott som ska diskutera jämställdhet, berättar Sirma Evcan från Kaders ledning förnöjt. Och våra frågor har även hamnat på dagordningen i medierna.

Kader är inget parti. Organisationen tar inte politisk ställning. Att öka kvinnors deltagande i politiken är överordnat partipolitik. Målet är att en tredjedel av de folkvalda ska vara kvinnor. Styrelsen innehåller både politiskt engagerade och obundna kvinnor.

Det är inga problem, försäkrar Ayse. Vi diskuterar och försöker komma överens och stärka varandra.

Kader har även haft utbyte med Sverige.

— Jag har träffat er förra utrikesminister Anna Lindh. En underbar kvinna som stöttade oss mycket, berättar Sirma Evcan.