Lägstlön skydd mot lönedumpning
LEDARE: Offentliga sektorn kan bli nästa konfliktzon, med risk för lönedumpning, hot om strejk och blockader, precis som i byggsektorn.
Det öppna EU:s fria rörlighet innebär både hot och möjligheter. Orosmoln finns. I alla fall om trenden med sifferlösa avtal håller i sig. Varningen kommer från Anders Hammarbäck, förhandlingschef på SKTF i en intervju i tidningen Lag & Avtal (24 februari 2005):
Vi har ingenting emot att EU-medborgare kommer hit och jobbar, men det finns då en risk för att vi som inte har någon botten i våra avtal utsätts för lönedumpning, säger han.
Sifferlösa avtal har exempelvis Saco-medlemmar och sjuksköterskor.Dessa grupper, som jobbar nära beslutsfattarna, har fått bra höjningar ändå. Men ju längre bort från makten och ju närmare brukarna de anställda är, desto svårare har det varit att få upp lönen, fast det borde vara tvärtom!
Därför är löneskyddet särskilt viktigt för Kommunals medlemmar.
Lönedumpning, det vill säga lönesänkningar, kan uppstå på tre olika sätt:
1 Företag kommer in på avtalsområden där det saknas minimilöner/lägstlöner.
2 Utländska uthyrningsföretag hyr ut folk och hävdar sitt lands avtal, med stöd av det EU:s omdiskuterade förslag till tjänstedirektiv.
3 I offentliga sektorn har lönedumpning främst handlat om att ta in vikarier till lägsta möjliga lön. Eller utnyttja timanställda i kall förvissning om att de inte har någon annan arbetsmarknad. Detta har inte något alls med EU att göra. Men det kan bli värre, om det inte finns löneskydd i avtalet.
Redan har kommunalare i trädgårdsnäringen fått känna av konkurrens från låglöneländer. Vi berättade om detta i förra numret. Polska kvinnor med skattsedel som egna företagare arbetade och skördade tulpaner för 50 kronor i timmen. Ett förmedlingsbolag tog resten i ersättning. Det här fallet fick en lycklig lösning. I år är tulpanodlarna anställda i företaget till avtalsenlig lön.
Kommunal fajtas i den pågående avtalsrörelsen för två viktiga principer: Lägstlön på 15 000 kronor och genomsnittshöjningar på minst 650 kronor.
I skrivande stund är det inte känt hur stor individgaranti facket vill ha. När individuell lönesättning fungerar kan den vara ett verktyg att höja lönen även för kommunalare. Men utan centrala garantier riskerar många att komma i kläm.
Lägstlöner i offentliga sektorn behövs som skydd emot ännu värre lönepress än det som risiga anställningsvillkor redan åstadkommer i dag. Därför är Kommunals krav viktiga även för att klara tryggheten i den förändring av arbetsmarknaden som bara börjat.