I slutet av mars är det dags för regeringens slutgiltiga förslag till vilka driftsformer som ska gälla inom vården, den så kallade stopplagen. I höstas kom ett första utkast från regeringen om att sjukvård inte får bedrivas i vinstsyfte. Frågan är då vad som händer med S:t Görans sjukhus i Stockholm, som ägs av det börsnoterade Capio.

Landstingets avtal med S:t Görans sjukhus löper fram till december 2006 och hyresavtalet till sista december 2009.

Det finns signaler om att landstinget är beredd att förlänga avtalet till 2012, enligt Kevin Thompson.

Han ser S:t Görans sjukhus som ett komplement till den offentliga vården.
Han säger:

– Ytterst är inte ägandet avgörande för vem som blir en bra arbetsgivare. Fackföreningarna har ett starkt inflytande inom Capio och för närvarande är jag med om att arbeta fram ett nytt koncernfackligt avtal.

Capio har förvärvat sjukhus i Europa och finns numera i sju länder.
Den vinst som företaget gjort har hittills återinvesterats.

– Långsiktigt vill företaget att 80 procent ska gå tillbaka i verksamheten, berättar Kevin Thompson.

Han tror inte att en återgång till ett landstingsägt bolag automatiskt skulle bli bättre eller sämre. Däremot befarar han att en borgerlig majoritet kan riva upp stopplagen och då tvingas landstinget upphandla vård igen.

Kommunal har tidigare förklarat att sjukhus som S:t Görans även i fortsättningen kan drivas privat och är inte emot att det finns ett vinstsyfte. Är politikerna inte nöjda med vården kan de precisera uppdraget, omformulera kontraktet eller i värsta fall säga upp det.
Däremot stöder Kommunal förslaget i stopplagen om att det inte ska få finnas några gräddfiler inom sjukvården för patienter med privata försäkringar. Vården ska finansieras via skatter.

Enligt Kevin Thompson är andelen patienter med privat försäkring endast två procent på S:t Görans sjukhus. De flesta är skadade idrottsmän.