Hela folket i arbete!
LEDARE: Antalet arbetslösa i Sverige är fortsatt högt. Förra året sjönk sysselsättningen med 20 000 personer.
Trots uppgång i ekonomin lyste jobben med sin frånvaro. Huvudförklaringen, enligt Ams, är kommunernas och landstingens fortsatta dåliga ekonomi.
Nu ser både Ams och andra prognosmakare ljus i tunneln. Antalet lediga platser ökar, antalet varsel minskar, sysselsättningen sjunker inte längre. Det är glädjande.
Det är också bra att 74 procent av dem som fått arbetsmarknadsutbildning numera får arbete inom 90 dagar. Men det räcker inte alls!
• Fortfarande är 62 000 ungdomar arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknadsprogram, en ökning med 6 000 personer jämfört med året innan.
• Långtidsarbetslösheten har ökat med 10 000 till 59 000 personer.
• Förra året minskade antalet lediga platser med 41 000 jämfört med 2003.
• Deltidsarbetslösheten minskar inte längre. Fortfarande är 73 000, de flesta kvinnor, inskrivna som deltidsarbetslösa.
En minskning med 3 000 personer på ett år, men samtidigt ökar antalet timanställda ungefär lika mycket, visar Kommunals egen analys. Nästan 7 procent av medlemmarna är nu öppet arbetslösa eller i åtgärd.
• Till detta kommer en ökning av antalet förtidspensionärer med 33 000 på ett år, till 542 000 personer.
Sammantaget står 20-25 procent av befolkningen utanför arbetsmarknaden.
Arbetslösheten är det verkliga hotet mot framtidens välfärd och äldreomsorg, konstaterade vi i en artikel i förra numret. En halv miljon är ofrivilligt utan arbete.
I denna situation sviker både Ams, regeringen och det socialdemokratiska partiet genom att inte ta situationen på tillräckligt allvar, skriver Aftonbladet i en besk ledare (den 3 februari 2005).
Det yttersta beviset på Ams abdikation är den nya policyn med datoriserad sökverksamhet. Ensamma och utan stöd ska vi ge oss ut på nätet för att jaga jobb. Helst vill Ams inte ens ha kvar några förmedlingar, utan skicka folk till ”sökhörnor” i butikerna! En tankekollaps, som lämnar de svagaste på arbetsmarknaden i sticket och som väckt rättmätig vrede i de fackliga leden.
I detta läge är det moderatledaren Fredrik Reinfeldt som tar initiativ med sina arbetsmarknadsförslag, som är en öppen flirt med LO. Moderaterna föreslår minskade lönekostnader för långtidsarbetslösa och sjuka, helt i linje med LO:s krav — och gör överhuvudtaget allt för att göra gamla klassiska arbetarrörelsefrågor till sina.
”Vi kommer att söka mandat som Sveriges nya arbetarparti”, säger Reinfeldt i Affärsvärlden
(nr 5/2005). Och kanske kommer de att lyckas, trots långtgående krav på försämringar av trygghetssystemen. Orkar Göran Perssons lag mobilisera?
Ansvaret för arbetslösheten vilar tungt på regeringspartierna och deras passiva förlitande på en högkonjunktur, som hittills inte gett ett enda nytt jobb.
Hela folket i arbete måste upp högst på dagordningen. Det kräver handling, inte bara läpparnas bekännelser.