Så här kommer nyårsönskningarna från Kommunalarbetarens ledarredaktion. Egentligen är de bara variationer på temat från nummer ett förra året. Men uthållighet behövs mer än någonsin, i opinionsbildning och i arbetet för en bättre värld.

• Önskan nummer ett: Respektera demokratin.

Att i praktiken vara demokrat är mycket svårare än att hylla demokratin i teorin. Att lyssna, respektera varandras åsikter och kompromissa är en väg till fred, både i vardagen och i världspolitiken. Demokratin blir aldrig färdig, den erövras i tanke och handling av oss alla, varje dag.

• Önskan nummer två: Mer makt åt barnen.

Om ett barn i din närhet har det svårt — våga se det och var medmänniska. Om vi vill bygga en bättre värld borde barnens behov vara i centrum. Och då skulle lägre skatt på alkohol och andra marknadsliberala EU-beslut självklart avskaffas. Då skulle biltullar, strängare regler för koldioxidutsläpp och kampen för en uthållig miljö vara främst på politikernas dagordning. Att vara vuxen i dag och blunda för barnens morgondag är det stora sveket från beslutsfattare och medborgare.

• Önskan nummer tre: Stärk facket globalt — och lokalt.

Makt åt de maktlösa och bra villkor på arbetsplatserna kan aldrig uppnås utan delaktighet och inflytande från de fackliga organisationerna, i Sverige och i världen. Facket måste orka både vara starkt lokalt — och engagerat globalt. Det är hårda tider nu och värre kan det bli!

Kommunalarna behöver en stor, stark organisation i ryggen för att hävda sina rättigheter och få makt över sitt eget liv. Och de förtroendevalda behöver känna blåslampan ibland, för att fortsätta ta fajten för högre löner, heltidsjobb och bra arbetsmiljö.

• Önskan nummer fyra: Se människorna, inte könen.

Kvinnor och män ska ha rätt att välja utifrån sin personlighet, sin förmåga och sina drömmar, inte utifrån våra bilder av hur de förväntas spela upp sin könsroll.
Yrkesliv, föräldraskap och medborgarskap ska inte hindras av stereotypa föreställningar om flickor och pojkar, män och kvinnor.

• Önskan nummer fem: Arbete åt alla.

En orättfärdig diskriminering och utstötning från arbetsmarknaden pågår varje dag. Av utrikes födda, av äldre, av småbarnsmammor, av sjuka. De nya sjuklönereglerna kommer att fortsätta utslagningen av människor med krämpor.

I dag står 351 000 personer (7,9 procent) utanför arbetsmarknaden, trots att högkonjunkturen så smått börjat komma i gång. Att kunna försörja sig själv och leva på sin lön är ett fundament för att känna sig delaktig i samhället och för viljan att vara med och göra det bättre.