När vidden av katastrofen står klar för mig, sitter jag i Maputo, Mocambiques huvudstad. Nyårsraketer lyser över himlen och jag försöker förklara för våra vänner vad som hänt, att tusentals svenskar saknas. Att det är därför jag gråter.

De nickar beklagande och så öppnar de en flaska champagne.

Här, i Afrika är döden alltid närvarande. Det är ingen främmande gäst.

Några dagar senare hälsar jag på en vän i Soweto, Johannesburgs största kåkstad. Medan vi sitter på hennes gård och talar leker några barn bredvid.

Jag känner igen dem, det är Sipho och Madiba och Sannele. Madiba är magrare nu än sist, hans hår har tappat fler testar. Han är ett av de miljoner aids-sjuka barn som lever i södra Afrika.

I perspektivet av Asienkatastrofen, med runt tusen saknade svenskar och kanske uppemot 200 000 dödsoffer totalt, går det också lite lättare att förstå aids-epidemins omfattning här i södra Afrika.

Mer än 17 miljoner människor har dött av aids i Afrika. 30 miljoner afrikaner är smittade. Totalt är alltså 47 miljoner drabbade hittills, det är som 235 tsunamis.

Och varje dag smittas över 10 000 nya människor i Afrika av viruset.

Generationer växer upp utan föräldrar. Skolklasser svämmar över då lärare dör och vikarierna ligger sjuka.
Nelson Mandela — som populärt kallas just Madiba — har deklarerat att han ägnar resten av sitt liv till kampen mot aids. Hans äldste son, Makgatho Mandela, dog den 6 januari i år av aids.

Nelson Mandelas kampanj heter 46664.com, efter det nummer han gavs då han hölls fängslad på Robben Island. Han säger att vad apartheids fångvaktare sökte göra, var att reducera människor till siffror. Och att det är vad som hotar aids-epidemins offer, att bara bli ett nummer i en alltför vidrig statistik.

Många av tsunamins offer kommer heller aldrig att bli annat än en siffra. Tiotusentals som sopades bort i Aceh-provinsen i Indonesien kommer aldrig att bli identifierade.

Vi skänker våra pengar till deras efterlevande och vi sörjer med dem.

Och kanske kan vår plötsliga och ovälkomna närhet till döden också hjälpa oss till större global empati.

Idag dör 6 500 afrikaner av aids. Jämte vår hjälp till tsunamis offer borde vi också söka stoppa den våg av död som massakrerar den afrikanska kontinenten.

Carolina Jemsby är frilansskribent och tv-journalist, stationerad i Johannesburg, Sydafrika. Hon anser att hiv/aids är vår tids viktigaste fråga.