Arbetsgivarna avvisande till heltidskrav
Nej tack till ytterligare centrala regleringar. Det är reaktionen på Kommunals krav om att avtalsvägen införa rätt till heltid, från Kommunförbundets chefsförhandlare Åke Hillman (s).
— Jag tvivlar på att det går att komma överens om det. Även om jag vill vara försiktig med vad jag säger. Men vi är inte intresserade av några ytterligare regleringar vad gäller sådana här saker, säger Åke Hillman till Kommunalarbetaren.
Under sin tid som kommunalråd i Västerås var han med och införde rätt till heltid i sin hemkommun.
— Det kostade bra många miljoner och vi orkade inte hålla i det sen. Och det vart inga positiva effekter i form av färre sjukskrivningar till exempel. Det är också väldigt svårt att sysselsätta folk fullt ut.
Var det inte positivt för dem som var deltidsarbetslösa?
— Alla ville inte ha heltid. En del ville ha kortare arbetstid och de blev av med sin a-kassa. Så för dem var det inte så positivt.
Kommunals avtalskrav överlämnades till arbetsgivarna i Kommun- och landstingsförbundet den 22 december. Se länken Kommunals avtalskrav.
Samtidigt överlämnade arbetsgivarna i Kommun- och landstingsförbundet sina yrkanden. Det materialet ville arbetsgivarna vänta med att gå ut med.
Så här ser arbetsgivarnas viktigaste krav ut inför de förhandlingar som tar fart efter jul- och nyårshelgerna, enligt Åke Hillman:
• Ett långt avtal på minst tre år.
– Vi vill skapa en stabilitet för kommuner och landsting så att de vet vad de har att räkna med, säger Hillman.
• Individuell lönesättning. Så litet centralt överenskommet löneutrymme som möjligt.
— Det är en principiellt viktig fråga för oss. Vi har överenskommelser med de andra facken. Jag kan bara konstatera att Kommunal driver en linje, sjuksköterskorna och akademikerna en annan. Det tror jag är olyckligt när man kommer ner på de lokala arbetsplatserna, att det är skilda principer för hur man sätter lönerna.
• Inga centralt överenskomna regleringar av arbetstider och dylikt.
— Vi har nog med sådant ändå, säger Hillman.
Den löneökningstakt som varit i kommunerna under den senaste avtalsperioden kan inte fortsätta, säger Åke Hillman.
– Landstingen har haft den högsta löneökningstakten på flera år. Den är högre än både statens och på den privata sidan.
Sammantaget ligger kommuner och landsting över det privata näringslivet. Det kan inte fortsätta.
Han varnar för fler privatiseringar om lönekostnaderna ökar för mycket.
– Går det här snett så att kostnaderna ökar radikalt för kommunerna så kommer en ökad andel att handlas upp i stället. Man måste vara väldigt försiktig.
När det gäller kraven på höjda lägstlöner argumenterar Hillman mot det på samma sätt som i förra avtalsrörelsen.
— Vi är rädda för att höga ingångslöner driver upp hela nivån. Det ser oskyldigt ut att bara öka med några hundralappar. I praktiken blir det en press på alla andra löner.