Konsten att komma i mål
KOLUMNEN: Den som sätter egna mål får oftast mera uträttat och blir även nöjdare med sig själv och sin situation. Det är idrotten ett exempel på, men det fungerar även i arbetslivet.
På Arbetsförmedlingen i Boden jobbar man med målstyrning. Varje anställd sätter egna mål för sitt jobb. Och minsann, fler arbetslösa får jobb, medarbetarna trivs bättre och dessutom har sjukfrånvaron på den egna arbetsplatsen minskat, rapporterar Svenska Dagbladet (den 9 september 2004).
Själv har jag insett att egna mål ger ny energi, när saker börjar gå på tomgång. Och de har någon sorts märklig effekt. Utan att veta om det börjar man röra sig i riktningen mot måluppfyllelsen.
En morgon för några år sedan bestämde jag mig plötsligt för att ta tag i mina gamla högskolestudier igen. Sagt och gjort och innan jag visste ordet av var poängen tagna, nästan utan att jag fattat hur det gick till, eller var orken kom ifrån.
Långt senare städar jag skrivbordslådorna och hittar ett gammalt kuvert, med uppmaningen att öppna senast ett särskilt datum.
Detta är passerat men jag öppnar och läser mitt brev till mig själv från en kurs i ledarskap. Javisst, jag hade lovat mig själv att göra den där uppsatsen — precis inom samma tid som det blev!
Idrottare som hamnat i en svacka uppmanas ofta att sätta egna delmål. Löpare utan mål för hur snabbt de vill springa får alltid sämre resultat än om de sätter mål. Och jag kan även här konstatera att det funkar: För tjejmilen satsade jag på att klara varje kilometer på sex minuter. Gissa vad mobilklockan stod på när jag äntligen nådde fram: 60:00:0!
Vi människor är som målstyrda robotar, det är bara att programmera rätt. Det är både kul och lite kusligt.