ödeltår i mina ögon vittrar sakta sönder sand

som fraktats dit av en John Blund för bara vuxna

I natten smög sig trötthet in i många glada själar

som inte längre bröt mot ordning

utan vankelmodigt simmade bort

mot höstlövsklädda stugor i en förtappad Mälardal

Jag var ett med livet för att sedan vänslas med en död

Aldrig krypa; bara dra på tio stolta tår

och invänta den utlösande känslan av frihet