Regeringen har skickat ett förslag för granskning till landets högsta jurister i lagrådet. Efter det kan regeringen lägga fram sin proposition.

– Förhoppningsvis blir det en proposition till riksdagen tidigt i höst, säger Anders Stålsby, departementssekreterare på näringsdepartementet.

EU-kommissionen har flera gånger kritiserat den svenska regeringen för att den svenska arbetstidslagen inte inbegriper vissa delar av EU:s arbetstidsdirektiv. Nu föreslår regeringen att det ska bli så.

Det är bland annat EU:s regler om hur lång veckoarbetstiden får vara och begränsningar av arbetspassen nattetid som inte funnits i den svenska arbetstidslagen. En följd av nya regler kan bli schemaändringar för en del av Kommunals medlemmar. Men i praktiken gäller EU:s regler redan idag. Förslaget om att ändra lagen kan ses som en förstärkning av EU-direktivet.

Regeringen har haft svårt att komma överens internt om hur en laganpassning ska se ut. Socialdepartementet och socialministern Lars Engqvist har velat gå kommun-och landstingsförbunden till mötes i deras oro över hur det ska bli med jourtiden. Olika domar i EU-domstolen har tolkat direktivet så att jourtid ska räknas som arbetstid.

– Det är ingen hemlighet att de aktörer som haft mest synpunkter på det här är den landstings-kommunala sidan, säger Anders Stålsby.

Förbunden har tryckt på att för att få in att viss verksamhet i den offentliga sektorn ska undantas från reglerna.
Arbetslivsminister Hans Karlsson har hela tiden hävdat den traditionellt svenska linjen, att lagen inte ska innehålla undantag men att parterna genom avtal kan komma överens om andra regler. Kompromissen blev att lagförslaget behåller det rättsläge som gällt hittills och då ges som exempel på undantag endast polis och försvar. Det finns inget som säger att andra delar av den offentliga sektorn kan bli undantagna i framtiden.

— Exakt vilka grupper som ska vara undantagna är en fråga för EU-domstolen att avgöra. Det finns ett par aktuella fall som nu är uppe i domstolen som gäller brandmän och ambulanspersonal. Men de är inte avgjorda ännu, säger Stålsby.

Den andra kompromissen handlar om när de nya reglerna ska börja gälla, enligt den svenska arbetstidslagen. Det går inte att bara ända en lag på det här området utan att det får betydelse för kollektivavtalen.

Förslaget ser ut som så att lagen ändras från och med den 1 juli nästa år. Sen får arbetsmarknadens parter ytterligare ett och ett halvt år på sig att skriva om kollektivavtalen, om det behövs.

Den grupp den här lagförändringen egentligen berör mest, är dem som inte har kollektivavtal i dag. Kollektivavtalen ska egentligen redan vara anpassade och följa EU:s arbetstidsdirektiv. Däremot innebär lagen en förstärkning för de som inte har kollektivavtal.

– Det är just detta som kommissionen har kritiserat att vår lag inte täcker hela arbetsmarknaden. Så blir det nu med det nya förslaget, säger Stålsby.

Sen när dessa regler börjar gälla fullt ut kan det mycket väl vara så att EU har förändrat sitt direktiv. En översyn av direktivet pågår för fullt. Det är ännu osäkert vad den översynen kommer att innebära.