Strid om individuella löner på kongressen
För första gången har Kommunal kongressbeslut på att lönesättningen i huvudsak ska vara individuell.
Men frågan väckte het debatt och avgjordes först efter en jämn votering.
Kommunal har ett nytt lönepolitiskt program. Det förra kom 1993. I förhand har debatten mest handlat om Kommunals väg för att minska gapet mellan kvinnodominerade och mansdominerade grupper på arbetsmarknaden. Att hela arbetsmarknaden ska ta ansvar för utjämningen.
Debatten under kongressen handlade nästan uteslutande om individuella löner.
Avtalsombudsman Håkan Pettersson sade efter debatten att beslutet kan betraktas som historiskt.
— Eftersom det är första gången vi har kongressbeslut på det. Men nu återstår mycket arbete med handlingsplaner och utbildningsmaterial, sade han.
Flera av kongressens ombud var uppe och pläderade mot individuella löner.
— Jag tror inte att jag hittills har träffat en enda medlem som förordar individuella löner, sade Rolf Hagebjörk, från Kiruna.
Förbundsstyrelsens skrivning i programmet att ”Kommunal står fast vid att lönen i huvudsak ska vara individuell och differentierad” ställdes mot framför allt avdelning Stockholms linje. Avdelningen yrkade på att punkten skulle strykas och bytas ut mot en helt annan skrivning. I förslaget ville stockholmsavdelningen att lönesystemet i stället ska bygga på befattningslöner och innehålla både en garanterad löneutveckling och en individuell del.
Men efter rösträkning stod det klart att förbundsstyrelsens linje hade segrat med 111 röster mot 103.
Stockholmsavdelningens ombud argumenterade att medlemmarna mår dåligt av det individuella lönesystemet och att det fungerar på väldigt få arbetsplatser.
— Det här har gett utrymme för arbetsgivarens godtycke, sade Lena Ericsson-Höijer, från Stockholm.
Christer Thilén, chef på Kommunals avtalsenhet, försvarade Kommunals linje från talarstolen och hänvisade till de två undersökningar som förbundskontoret har gjort. Båda visar, enligt Thilén, att stödet för individuella löner är stort bland medlemmarna.
I övrigt gick rapporten igenom med några smärre justeringar av mindre karaktär.
Därmed är Kommunals lönestrategi de kommande åren fastlagd, förutom inriktningen med individuella löner innebär det bland annat att:
• Kommunal vill ha en gemensam lönenorm på hela arbetsmarkanden. Normen ska ge utrymme att höja de kvinnodominerade yrkesgruppernas löner mer än de mansdominerade.
• De lägsta lönerna ska under en följd av år höjas mer än genomsnittslönen för Kommunals medlemmar.
• Konkurrensneutrala avtal ska träffas inom alla Kommunals branscher.
• Lönemässig särbehandling på grund av etnicitet ska bekämpas.
För Kommunal väntar ett långt och svårt opinionsarbete för att få även alla andra fackförbund och arbetsgivare att inse värdet av att få upp kvinnolönerna. Kommunalarbetarens rundringning nyligen visade att stödet inom LO inte är särskilt utbrett för Kommunals tankar.
— Men skulle man ge upp och säga att det går inte? Då tycker jag att jag misskött mitt uppdrag, sade Håkan Pettersson.