Egenavgifterna infördes under krispolitiken i början på 90-talet. Då var
det en skattehöjning som skulle stärka statens finanser.
Eftersom
avgiften relativt slår hårdast mot låg och mellan-inkomsttagarna har den
kritiserats av många. Regeringen har i omgångar genom skatteavdrag
kompenserat löntagarna för delar av avgiften.
Men ännu återstår en
fjärdedel — vilket i genomsnitt motsvarar 2 400 kronor per löntagare och år.

LO-ekonomerna vill med skattesänkningen få bättre fart på konsumtionen
och hjulen i ekonomin.
Riksbankens räntesänkning och den stimulans som
finns i regeringens kommande tilläggsbudget räcker inte.
Måttliga
löneökningar, höjda kommunalskatter och färre jobb håller tillbaka
konsumtionen.

Visserligen spår de att ekonomin fortsätter att växa med 2,3 procent i år och lite mer nästa. Men den tillväxten ger inte fler
jobb, tvärtom. Industrin och näringslivet som står för tillväxten rationaliserar och har kapacitet att öka produktionen utan att anställa fler.

Och i kommunerna skärs det ner på jobben idag.

För kommunerna förordar LO-ekonomerna någon slags övervintringspolitik.Det vill säga ekonomiskt stöd så att de kan behålla personalen till att den förväntade högkonjunkturen kommer.

Risken för höjd inflation brukar användas som argument för den här typen av ekonomisk stimulans. Men i LO-ekonomernas prognos är
prisökningstakten låg. Och de relativt små prisökningar som det kan bli har ökade företagsvinster som huvudorsak.

Ekonomerna pekar också på att Sverige i dag har ett stort ekonomiskt överskott mot utlandet.