Klockan är nio på kvällen och det är dags för skiftbyte på intensivvårdsavdelningen, IVA.

Undersköterskorna Ylva Bengtsson och Elisabeth Hall förbereder sig för att gå hem. Ann-Kristine Fransson och Gunilla Jacobsson ska börja sina nattpass som är på 10 timmar.
Denna kväll råder en lugn stämning på avdelningen. Det är få patienter som behöver vård och tillsyn. Men det kan snabbt förändras om en svår olycka inträffar med många allvarligt skadade. Då krävs extrapersonal.

Enligt grundbemanningen ska det finnas åtta i personalen varav minst tre ska vara sjuksköterskor. Idealet är fyra undersköterskor och fyra sjuksköterskor. Men sammansättningen varierar beroende på att de själva väljer när de vill jobba.

Personalen har en årsarbetstid som de fyller med hjälp av Time Care. Det är en datamodell med vars hjälp personalen genom eget val kan lägga sina egna scheman. Datamodellen håller samtidigt koll på att det varje timma på dygnet finns tillräckligt med personal vid avdelningen.

De flesta har en rotationstjänst som innebär att de ska arbeta minst ett nattpass i månaden. Men det är fritt val. Några har av olika skäl valt att enbart ha dag- och kvällspass.

Individuella scheman har tillämpats sedan 1999. Vid den tiden hade avdelningen brist på personal och sjukskrivningar för stress och utmattningsdepression.

Det var svårt att rekrytera nattpersonal. Några övertalades att rotera dag och natt utan extra kompensation, men det lyckades bara tillfälligt. Få ville arbeta natt under någon längre period.

Avdelningschefen Christina Janstad införde året senare, efter stor övertalning av personalen, det projekt som nu samtliga fack vill avskaffa.

Rotationstjänster infördes för de flesta. De som jobbar natt får en extra bonus. För en heltidsanställd räknas varje timme på natten som 1.6. Det betyder att ett 10 timmars pass räknas som 16 timmar.

Gunilla Jacobsson tycker att hon har stora fördelar av bonusen.

–Arbetar jag nio nätter förkortar jag min arbetstid med 54 timmar på en månad. Jag får större tid till återhämtning. Jag hinner träna i simhallen, pyssla hemma och få ro i kroppen innan det är dags att arbeta igen, säger hon nöjt.

De som jobbar heltid får inte ta ut bonusen i pengar. Den extra tiden anses nödvändig för att kroppen ska återhämta sig,
För dem som arbetar deltid gäller andra villkor. De kan höja lönen med 200 kronor per natt eller förkorta arbetstiden. Den som arbetar 75 procent får 5 timmar extra för ett nattpass och den som arbetar 65 procent får fyra timmar i nattbonus.

Resultatet har blivit att det varken finns personalbrist, långtidssjukskrivna eller svårigheter att bemanna natten. Några timanställda finns inte längre. Personalen mår bättre och är gladare.

Mycket av den lediga tiden tar personalen ut genom att flexa när det är lugnt på avdelningen. De kan komma senare eller gå hem tidigare. Då tullas det lite på grundbemanningen. Inträffar något akut går det att snabbt ringa in extra personal.

–Jag vet inte längre vad hundpass är. Nu orkar vi på ett annat sätt. Jag hade tänkt sätta upp mig för att arbeta julafton men det var nio personer före mig som redan hade gjort det. Jag fick stryka mig, säger Elisabeth Hall.

Orosmolnet för IVA-personalen är att andra avdelningar vid lasarettet vill få bort nattbonusen. De tycker att det är orättvist att inte de får samma förmåner för att de arbetar natt.

Deras protester ledde till ett nytt nattprojekt för alla utom IVA. De som jobbar natt får räkna varje timme som 1.3, det vill säga ett nattpass på tio timmar är värt 13 timmar för den som arbetar heltid.

Dessa tre extra timmar per natt kan användas till en arbetstidsförkortning med bibehållen lön, eller till att höja sysselsättningsgraden som ger mer pengar.

Nu ska nattprojekten utvärderas. Kommunal och de övriga facken vill av rättviseskäl avskaffa IVA-projektet och låta personalen där få samma villkor som i övriga huset.

–Det blir ett jäkla liv om IVA-projektet tillåts fortsätta, säger arbetsplatsombudet på akuten, Kristin Persson.

Ylva Bengtsson som arbetar på IVA sitter i Kommunals sektionsstyrelse. Hon känner sig kluven. Hon vet att IVA-projektet har starkt stöd bland hennes arbetskamrater. Samtidigt måste hon företräda alla medlemmar i sektionen.

–Personligen tycker jag att IVA-projektet är jättebra. Men vi kan ju inte ha ett system som bara gynnar personalen på en avdelning, säger hon lojalt.

Hennes arbetskamrater Elisabeth Hall, Ann-Kristine Fransson och Gunilla Jacobsson skakar uppgivet på huvudet åt fackets krav.

–Men vi förstår att Ylva inte bara kan företräda oss, säger de.

På akutintaget arbetar undersköterskan Ing-Britt Rosenqvist sitt nattpass. Hon har ingen rotationstjänst utan arbetar 75 procent, mesta tiden natt. Oftast blir det två nattpass i sträck, ibland tre. Hon täcker upp varannan helg. Ibland blir det något dagpass.

–Jag tror att arbetsrotation sliter mer, säger Ing-Britt som har arbetat natt i 21 år.
Arbetar hon tio nätter på en månad får hon ut 3 000 kronor extra i månadslön jämfört med tidigare.

Ing-Britt tycker att det är orättvist att nattarbetarna på IVA har bättre villkor än vad hon har.

–Det är inte attraktivt att arbeta natt någonstans. Det borde vara lika villkor för alla. Om orättvisan fortsätter nästa år kommer det att bli protester som river sjukhuset, säger hon.

För att illustrera missnöjet med nuvarande villkor berättar Ing-Britt att bara ett av akutens tre pass för undersköterskor på julaftonsnatten är besatta.

Hon stöder inte argumentet att det är bra om IVA får behålla sitt projekt. Att det då blir lättare för övrig personal att kräva samma villkor.

–Det tror jag inte alls på. Jag vet att vi aldrig kan få det så bra som de har det på IVA, säger Ing-Britt.

Det är också fackens argument, att IVA-projektet kostar pengar som stjäl möjligheter att förbättra för andra avdelningar.

Undantaget är Onkologen som satsat en del av sina pengar till att höja från 1.3 till 1.4 för dem som jobbar natt.

Enligt Christina Janstad är inte kostnaden för hennes projekt på IVA så stor. Hon berättar att lönekostnaderna har ökat med sammanlagt cirka 150 000 kronor per år plus sociala avgifter. Denna kostnad är för dem som har valt att ta ut sin nattbonus i pengar.

Samtidigt vill hon räkna av de minskade övertidskostnaderna.

— Vi skulle få jättestora problem om projektet lades ned. Då blir det återigen svårt att bemanna avdelningen på natten, säger hon.

Gunilla Jacobsson är en av dem som slutar jobba natt om bonusen försvinner.

— Det blir för jobbigt utan den chans till vila som vi nu har. Nu arbetar jag heltid, men i grunden har jag en tjänst på 75 procent. Tas projektet bort går jag tillbaka till den tjänsten, säger hon.