”Kommunal har svikit sina medlemmar”
Under tio år har Kommunal sålt bort 80 års framgångar för sina medlemmar. Nu ser vi en vändning, men det krävs en hård strid för att få tillbaka framgångarna.
Den analysen gör Kurt Junesjö, frispråkig jurist som går i pension efter 25 år vid LO-TCO Rättsskydd.
Kurt Junesjö har främst sysslat med arbetsrätt och han har skrivit ett antal böcker om yttrandefrihet, personlig integritet, kollektivavtalets betydelse och strejkrätt.
Han drar sig inte för att kritisera fackförbunden när han tycker att de sviker sina medlemmar. Kurt har bland annat varnat för social dumping, att löner och anställningsvillkor försämras på grund av konkurrens mellan löntagare som har olika avtal.
Han kritiserar när facken anpassar sig till de sämsta nivåerna och reglerna i konkurrerande avtal. Det sker till exempel när facken går med på att nyanställda får sämre villkor för semester och pension. Detta har Kommunal och andra förbund accepterat, till exempel när kommunal verksamhet tas över av en privat entreprenör.
— Facken borde självklart ha satt klackarna i backen. De skulle ha sagt att vi inte går med på en enda försämring för någon vare sig nu eller i framtiden, säger han.
Vad tycker du om Kommunals avtal och uppgörelser under de senaste åren?
— Jag kan inte se att förbundet har fått något för att det har sålt bort 80 års framgångar. Det började för tio år sedan med att Kommunal gick med på att införa individuella löner. Detta trots att alla vet hur viktigt det är med solidaritet och kollektivets styrka för att få upp lönerna.
— Det var också fel att ersätta yrkesavtal med gemensamma avtal för kommunalare inom en och samma bransch. Detta har ökat arbetsgivarens möjlighet att omplacera personal till nya arbetsuppgifter. Fanns yrkesavtalen kvar vore detta inte möjligt.
Tycker du att Kommunal har varit sämre än andra förbund när det gäller att stå upp för sina medlemmar?
— Nej, de har haft en svår omställning. Från att ha haft mer skyddad verksamhet har medlemmarna tagits över av privata arbetsgivare. Eller så arbetar dessa i kommuner och landsting som är hårt ekonomiskt pressade.
— Kommunal har trots detta inte fått stöd av andra LO-förbund för att förhindra försämringar i arbetsvillkoren. Detta beror på en allmän ideologisk förflackning där fackförbunden köper arbetsgivarnas argument.
Tycker du att det var bättre förr?
— Då var i alla fall ombudsmännen bättre skolade. De hade en analys om att kapital och arbete var varandras motsatser. När ombudsmännen förhandlade visste de att arbetsgivarna var deras motparter. Nu finns det ombudsmän och förbund som betraktar arbetsgivare som medparter.
— Man måste alltid ha mål som är längre än den närmast förestående avtalsrörelsen. Inte ett enda fackförbund har kvar några framtidsmål idag. Då går det inte att flytta fram några positioner. Det är deras akilleshäl. Den som bara försvarar sig glider bakåt.
Vad är det för framtidsmål du saknar?
— Målet om ett socialistiskt samhälle. Det målet har LO-förbunden släppt.
Var står du själv politiskt?
— Jag röstar på socialdemokraterna, men taktikröstar ibland på vänsterpartiet för att vrida socialdemokraternas politik åt vänster.
— Problemet är att både socialdemokraterna och vänsterpartiet har tagit kliv åt höger men jag ser inga alternativ till dessa partier.
Tycker du att vi har en stark arbetsrätt i Sverige idag?
— Nej, skördetiden är över. Under 70- och början av 80-talet fick vi bland annat Lagen om anställningsskydd och Medbestämmandelagen. Nu handlar det endast om försämringar, jag tänker på yttrandefriheten, lojalitet med arbetsgivaren, drogtester, arbetstagares ställning och deras fri- och rättigheter.
— Arbetsrätten håller på att bli mer och mer individualiserad. Det kan inte lyfta kollektivets styrka. Se till exempel på undersköterskorna som nu har individuella löner, tänk vad de förlorar på att inte kunna strida som grupp för lönerna.
Du verkar inte gilla individuella lösningar?
— De ger sken av att individen får ökat utrymme att bestämma. Men det är arbetsgivarna som tjänar på detta.
— Kollektivavtal bygger på ett antal knutpunkter. En sådan är övertidsersättning. Det sätter ett pris på din fritid om arbetsgivaren vill använda sig av den. Inom många tjänstemannaområden har individerna rätt att avtala bort sin övertidsersättning.
— Arbetsgivarna vill ha detta på LO-sidan också. Många LO-avtal har släppt spärrarna om arbetstidens förläggning och ger möjlighet att lämna över till överenskommelser mellan individen och arbetsgivaren om vad som är normalarbetstid. Blir de inte överens har arbetsgivaren stor möjlighet att bestämma, eftersom den enskilde inte har kraft att på egen hand förhandla.
Som arbetsrättsjurist har du kämpat för de anställdas rättigheter på jobbet. Vad tänker du göra nu när du går i pension? Blir det mer tid över för jakt och skogsbruk?
— Jag tänker inte dra mig tillbaka utan ska fortsätta att visa att juridik inte är opolitiskt. Att det är samhällets redskap att genomföra sina mål. Jag ser som min uppgift att riva bort den täckmanteln.
— På min hemsida ska jag fortsätta att visa och kommentera viktiga domar från Arbetsdomstolen och EG-domstolen. Jag ska också fortsätta att skriva krönikor och böcker.
— Kanske Kommunal vill ha en analys om vilka stridsåtgärder som ger mesta möjliga slagkraft i en konflikt. Då ställer jag gärna upp, säger Kurt Junesjö med ett skratt.