Att ta makt genom språket
KOLUMNEN: Ett gott skratt förlänger livet. Denna gamla sanning står sig. Allt fler talar om hur viktigt det är att kunna dra på smilbanden åt vardagens snubbeltrådar.
Men att skoja är inte bara trevligt, det handlar också om makt. Humor har med makt att göra, och i synnerhet manlig sådan, menar i alla fall Maria Ohlsson i sin avhandling Språkbruk, skämt och kön, vid institutionen för nordiska språk i Uppsala. Hennes slutsats är att humor speglar förhållandet i samhället och att det är därför manliga artister och komiker anses roligare än kvinnliga (i alla fall i hennes avhandling).
Skämt utövas oftast uppifrån och ner, från makthavare till underställd. Och makt förknippas därmed även med kön, eftersom män oftare har högre positioner, säger hon i tidningen Genus nr 3-2003. (En läsvärd tidning från Nationella sekretariatet för genusforskning, som kan beställas gratis på tel 031-773 56 00.)
För mig som gillar att skämta, är det en tankeställare, eftersom jag samtidigt är chef, om än inte en manlig sådan.
Förhoppningsvis säger mina arbetskamrater ifrån, om skojandet går överstyr, men säkert är det inte. Chefen har ju alltid någon sorts övertag, genom sin befattning.
Ett annat sätt att skaffa sig makt genom språket är att förbjuda människor att uttrycka sig på sitt modersmål, även i sammanhang där det inte skadar.
Vi berättar om det på sidorna 6-8. Att tala olika språk på jobbet väcker känslor. Att tala om detta med varann är nödvändigt. Men att inte tillåta olika språk på lediga stunder är en kränkning som allvarligt skadar relationerna på arbetsplatsen.