Alla kan anmärka på en mamma
JOHANNE HILDEBRANDT:-- Nu går man in i dimman igen, sa jag glatt till en grupp bekanta häromdagen.
Jag har börjat skriva en bok vilket är rätt slitigt och omvärlden blir lätt diffus under processen.
— Men din familj då? Vad ska dom göra om du bara sitter och skriver? Frågade en man i 40-års åldern som inte har en aning om mina familjeförhållanden.
— De driver självklart omkring på gatorna, undernärda och hemlösa eftersom jag, den stora modern, inte tar hand om dem, önskar jag att jag svarat.
Men det gjorde jag inte. Jag hade garden nere, slött av mig. För när det gäller moderskap anser sig folk kunna ställa vilka privata frågor som helst.
Det spelar ingen roll vem man är eller vad man sysslar med. Alla kan anmärka på en mamma från charkuteristen på ICA till en förbipasserande på gatan. Modersrollen är det heligaste som finns. Mammor ska sitta hemma och vara snälla medan de tar hand om sina barn. Visst, det går bra att göra karriär men till skillnad från pappan är mamman inte ursäktad om hon jobbar över. Inte ens om fadern tar det största ansvaret därhemma.
Och det är fascinerande att se hur kvinnor kämpar och slåss med sitt dåliga samvete för att de inte tycker att de uppfyller denna osynliga norm.
Att vara en dålig mamma är alla kvinnors skräck. Men med en pappa som arbetar dygnet runt är det annat. Han bedöms med en helt annan måttstock än kvinnor. Klart grabben ska ha en karriär.
Enligt en undersökning gjort av HTF är nio av tio deltidsarbetare kvinnor. De sköter hem och barn vilket visserligen är obetalt arbete men innebär lika många timmar som en heltid. Minst. Tyvärr så sker denna kvinnliga uppoffring på bekostnad av kompetensutveckling och leder därmed till lägre lön, lägre pension, samt sämre sjuk- och arbetslöshetsförsäkring.
Karlarna i undersökningen trivs däremot på sina jobb. Över hälften av dem arbetar övertid varje vecka. Missförstå mig nu rätt. Det är inte fel att sköta hus och barn. Jag kan mycket väl begripa dem som valt att satsa på det. Ungar är ljuvliga. Men den som satsar på hemmet måste kompenseras, med en privat pensionsförsäkring till exempel.
Annars sitter man ju där som en megalooser om karln hittar någon annan och begär skilsmässa. Den som sköter huset måste också se om sitt eget och inte falla offer för en gammal norm.
Och varför inte våga satsa på jobb och utbildning också? Förverkliga några drömmar? Moderskapet må vara heligt men det är ta mig tusan faderskapet också. Barn behöver sin pappa. Pappor behöver ta ansvar för sina barn. Och det enda sättet att förändra något är att börja där man står.
Johanne Hildebrandt började sin yrkesbana som växlare och tågklarerare på SJ. I dag arbetar hon som journalist och författare med hela världen som arbetsfält.
Kommunalarbetaren nr 19 2003