Den är inte bara en guide till en av Europas vackraste städer (som vi svenskar genom historien haft ett gott öga till…), utan också ett dokument från en av stadens mörkaste perioder.

När Ivan Klíma var sju år ockuperades staden av nazisterna, när han var tio fördes han bort och stängdes in i fästningsstaden Terezin, sex mil utanför Prag.

Den framställdes i propagandan som ett mönsterläger, i själva verket kom få levande därifrån. Staden var en plats full av lidande, men också av mod och offervilja från de fångar som försökte göra livet lite lättare för de många judiska barn och ungdomar som fängslades där.

Idag vilar ett vemod över platsen. Små grupper strövar runt och tittar. Runt den lilla röda bollplanen finns taggtrådsstängslet kvar. I fängelsedelen vandrar vi i Dödens underjordiska gång, där ångesten trycks emot en. Cellerna är nakna, det rostande fästet för en kedja i väggen påminner om den tortyr som pågick. Men värst är barnteckningarna i gettots museum, från barn, där de flesta aldrig kom hem till sina föräldrar igen.

Från Terezin gick transporterna till dödslägren i Auschwitz-Birkenau. Av de 87 000 som fördes bort överlevde färre än 4000. Ivan Klíma var en av dem.

Ni kan läsa mer på www.pamatnik.terezin.cz

Några veckor efter mitt besök i Terezin hör jag en flicka i radions P1 (30 september). Hon talar om israelernas nya mur mot palestinierna.

Hon säger:
— Förr levde israelerna i getton. Nu sätter de andra folk där. Jag är judinna och jag skäms.