Trots Perssonpengar och andra satsningar på ”skola, vård och omsorg” under senare år, får kommunerna idag mindre resurser från staten än 1993. Samtidigt är Sverige som land rikare, BNP är 33 procent större nu än då. Offentlig sektors andel av svensk ekonomi har sänkts till 1966 års nivå.

Kommunförbundets ekonomer skriver i sin vårrapport:

”Sammantaget försvagas statsbidragen (till kommunerna) realt med cirka 12 miljarder kronor mellan 1993 och 2003.”

Om kommunerna i landet skulle få tillbaka dessa 12 miljarder, i proportion till sin befolkning, skulle Örebro få 180 miljoner. Örebros underskott var förra året mycket mindre, minus 149 miljoner.

Kommunerna drog på 90-talet inte ner på sina verksamheter lika mycket som deras inkomster försvagades. 1996 blev underskottet över 9 miljarder, räknat i dagens penningvärde.

Örebro hade då mer än 50 procent större underskott än landets genomsnitt.

I slutet på 90-talet fick fler jobb och många löntagare bättre löner. Kommunerna fick därmed större skatteinkomster och en tillfällig räddning. Våra beräkningar visar att växande skatteunderlag höjde skatteinkomsterna realt med 10 procent, 24 miljarder, mellan 1997-2001. Och Kommunsverige gick inte längre med underskott.

Örebros skatteinkomster växte lika snabbt. Därtill fick kommunen en relativt ökad andel av statens ekonomiska bidrag till kommunerna.

1996 sålde Örebro sitt energibolag för 2,3 miljarder kronor. Med kapitalet kunde man sedan surfa med uppgången på börsen. Som mest gav det 1998 ett överskott, finansnetto, på över 100 miljoner i dagens penningvärde. Det var det året skillnaden mellan ekonomisk balans och stort underskott.

Få kommunalare märkte av kommunernas ökade skatteinkomster. Det blev inga lönelyft och arbetsbelastningen lättade inte. Pengarna stoppades i andra hål:

• Cirka en tredjedel av skattetillskottet gick åt till att skapa balans i kommunernas ekonomier, ta bort underskott.

• Nästan lika mycket kostade införandet av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. En real ökning av handikappomsorgens kostnader med 6-7 miljarder mellan 1997-2001.

• Äldre som behövde omsorg blev fler år för år.

• Nya lagar gav fler rätt till barnomsorg.

• Skolorna fick fler och fler elever.

Samtidigt som behoven av skola, vård och omsorg fortsätter att växa, ökar nu inte längre skatteunderlaget realt. Gapet mellan resurser och behov växer på nytt.

För Örebro tog dessutom börsyran slut förra året. Sämre finansnetto låg bakom hälften av försämringen av kommunens ekonomiska resultat förra året.

Tar man del av kommunernas rapportering ser det ut som om det skett en tillväxt av jobb inom vården och omsorgen. Men det betyder inte att fler jobbar där.

Statistiska centralbyråns AKU-undersökningar visar att det sedan 1999 netto har tillkommit 16 000 jobb inom vården, omsorgen och förskolan. Men eftersom sjukfrånvaron i kommunerna fördubblats, har samtidigt antalet arbetade timmar istället minskat. Motsvarande 4 000 färre jobb. Och arbetsbördan växer hela tiden.

Kommunernas kris är ekonomisk. Men ansvaret vilar ytterst på regeringen.

”Regeringen är fast besluten att ge kommuner och landsting utrymme för att klara vården, skolan och omsorgen även i framtiden”, skrev exempelvis kommunminister Lars-Erik Lövdén i 7-2001 i Kommunalarbetaren.