Ökade satsningar behövs på personal i demensvården
Bemanningen är ofta hög på landets boenden för demenssjuka. Men utbildningsnivån hos personalen är för låg, konstaterar den arbetsgrupp inom regeringen som har kartlagt landets demensvård.
Kunskap om demens ska förmedlas i vårdutbildningar på alla nivåer, anser arbetsgruppen. Dessutom bör det finnas fortbildningar. I rapporten nämns den vidareutbildning för undersköterskor som finns i Danderyd och Järfälla och på Silviahemmet i Stockholm som bra exempel.
Inom äldreomsorgen har idag 40 procent av vårdbiträdena och undersköterskorna en fullgjord grundutbildning.
Hälften av kommunerna och hälften av landstingen har demensteam, 39 procent av kommunerna har demenssjuksköterskor.
— Vi fann ett tydligt samband mellan bra vård och tillgång till demenssjuksköterska, säger statssekreterare Mikael Sjöberg, ordförande för arbetsgruppen.
Den genomsnittliga storleken på arbetslagen i äldreomsorgen, 50 medarbetare per chef, anser arbetsgruppen vara alldeles för stor.
Kommunerna bör se till att all personal får handledning. Den bör inriktas på hur arbetet är organiserat och på samspelet mellan vårdaren och den demente.
Idag får bara 10 procent av personalen i demensvården regelbunden professionell handledning.
Att vårda demenssjuka är en mycket krävande uppgift, både fysiskt och psykiskt. Risken är stor att utveckla utbrändhet, det visar flera undersökningar. Enligt en studie som arbetsgruppen hänvisar till är 37 procent av vårdbiträdena och 13 procent av sjuksköterskorna i riskzonen för utbrändhet.
Med utgångspunkt från rapporten har regeringen beslutat att satsa 5 miljoner kronor på att utveckla nya arbetssätt och metoder i demensvården.