Det stod klart när lantarbetarfolk från Sverige, Norge, Danmark och Finland träffades för en gemensam konferens.

— Vi har alla olika system, men vad vi ser och vad allt handlar om är att de fackliga organisationerna inte har någon kontroll i något av länderna. Vi kan helt enkelt inte kontrollera att ingångna avtal efterföljs fullt ut, konstaterar Mats Hansson, chef för enheten Lantbruk, djur & natur i Kommunal.

Frågan har aktualiserats under sommaren då flera fall där arbetsgivarna utnyttjat utländsk arbetskraft uppmärksammats (bland annat här i Kommunalarbetaren).

Mats Hansson efterlyser nu lagmässigt utrymme att kontrollera arbetsgivarna, mer samarbete med olika myndigheter, mer resurser från politiskt håll och en egen sanering från arbetsgivarsidan.

Dessutom vill han se en vilja från Kommunals sida att skriva in utländska arbetstagare i facket, även efter att de fått problem. Allt för att kunna driva deras sak på bästa sätt.

— Jag hoppas att vi får ett fall som går till tingsrätten så att vi kan pröva ett sånt här arbetserbjudande. Vi vill ha svar på om arbetsgivaren måste leva upp till det han utlovar i erbjudandet. Idag lurar de hit folk på felaktiga grunder. Det är ingen ren bransch.

Mats Hansson menar också att seriösa arbetsgivare måste hjälpa till i kampen mot de oseriösa, annars kommer de själva inte att klara konkurrensen.

— Småföretagen utan kollektivavtal och insyn blir allt fler. Det finns ett uttalat missbruk från vissa företagare. En social dumping som slår allt hårdare. GRO (Gröna Näringens Riksorganisation) borde sätta till en kommission där de tittar på sig själva. Vill man inte öppna för insyn så är det ju en fiffelbransch.

Han tror att Europa har en dålig förberedelse för vad som kommer att ske när kandidatländerna blir fullvärdiga medlemmar i EU den 1 maj 2004.
— Det handlar egentligen om att organisera dem som kommer. Det är fackets grundprincip. Vi vill också sätta fokus på internationellt medlemskap. Är man med i en fackförening i hemlandet skulle det betyda att man också är med här. Det skulle göra det lättare för oss att gå in och agera när det sker felaktigheter, säger Mats Hansson.

Kommunal efterlyser självsanering hos arbetsgivarorganisationerna.

Men GRO (Gröna Näringens Riksorganisation) utgår från att arbetsgivarna följer de regler som finns.

— Vår utgångspunkt är att givna regler och villkor följs,
säger GRO:s näringspolitiska chef Christer Wohlström.

LRF (Lantbrukarnas riksförbund) kommer däremot snart med en rapport om hur man ska kunna nå målet med utbildad personal, bra arbetsförhållanden och bra företag. Vad den innehåller är dessvärre inte offentligt förrän styrelsen godkänt den, vilket kommer att ske under hösten. 

”De har inte högsta prioritet”

 Sektion 41 i Skåne tycker inte att de kan göra mer när det gäller att försöka hjälpa utländska arbetare att få rätt gentemot arbetsgivare som utnyttjat dem.

De menar att de i och med uppgörelsen mellan tre polska lant-arbetare och arbetsgivaren Robert Kertes (som Kommunalarbetaren skrev om i förra numret) har hjälpt tillräckligt många. Det låter ombudsman Claes Bloch hälsa genom sin vice sektionsordförande Bengt Lantz.

”De har inte högsta prioritet. De är inte ens medlemmar och vi måste först och främst sköta våra medlemmars ärenden” menar Claes Bloch enligt Bengt Lantz.

De arbetare som utnyttjats och kontaktat facket, och där-efter blivit av med sina jobb har däremot inte meddelats att deras ärenden ligger på is.

William från Elfenbenskusten är en av dem. Han slängdes ut av arbetsgivaren Robert Kertes för tre veckor sedan och väntar varje dag på att någon från Kommunal ska höra av sig.

William arbetade hos Kertes i två veckor. Han tjänade maximalt 150 kronor om dagen efter skatt — och då jobbade han mellan 10 och 20 timmar per dag.

Efter att han kontaktat Kommunal i förhoppning om att facket skulle kunna hjälpa honom få en skälig lön så blev han avskedad.