Vi skrev om Monica i förra numret av tidningen. Hon har strejkat för bättre villkor. Men hon är inte med i den yrkesgrupp arbetsgivaren vill satsa på i årets avtalsrörelse. Kommunförbundets ordförande Ilmar Reepalu (s) tror inte ens att hennes kamp har svenska folkets stöd.

Det är mycket som är märkligt under denna långa och bittra konflikt, den största i Kommunals 93-åriga historia, som kanske är slut när denna tidning är tryckt. Här ställs partivänner och LO-syskon emot varann på ett sätt som hotar att skapa en allvarlig spricka i både fackförenings- och arbetarrörelsen. Det är förbryllande.

Lika egendomlig är tystnaden från landets tongivande kvinnokämpar.

Sällan har så många kvinnor ställt sig upp och sagt att de fått nog. Hundratusentals kvinnor samlas runt krav på bättre villkor. Det handlar om klasskamp och kvinnokamp, om jämställdhet och jämlikhet. Den yttersta kampen, säger ordförande Ylva Thörn i LO-tidningen (18-2003).

Ute på gatorna tågar kvinnor i röda jackor, blåser i visselpipor och skriker slagord. På Rinkeby torg har förskolekocken Monica Calderon Diaz och hennes 150 kamrater demonstration med plakat och maracas. I Sundsvall gick 3 000 i en demonstration för högre lön. Överallt står strejkvakter och ser hur deras politiker ”gör sitt jobb”.

Men inne i värmen sitter merparten av våra annars så debattsugna feminister och tycks inte märka någonting. Från dem har det varit ekande tyst under strejken, se enkät på sid. 15. I stället skriver de om varför Big Brother-Linda är en förebild för tjejer, eller om den amerikanska filmen Matrix Reloaded som bild av patriarkatet. Lågavlönade LO-kvinnor av kött och blod verkar vara mindre intressanta.

Varför syns inte vår strejk? undrar kvinnorna i Rinkeby. De känner sig ensamma, trots det folkliga stödet.

Men de kvinnor som publicerat böcker, artiklar, stöduttalanden och organiserat nätverk till förmån för jämställdhet och feminism ser inte och hör inte sina lågavlönade systrar. De stödjer kommunalarna, men har inte tid att göra det offentligt, säger de.

Undantag finns förstås. Den mest oreserverade uppbackningen har kommit från Expressens ledarsida, som publicerat nästan ett ledarstick om dagen till stöd för Kommunals strejk, som viktig för framtiden.

Det är mer lojalitet än vad LO-familjen självt klarar av. Ninel Jansson, ordförande i Handels, hamnar i en märklig sits när hon i Ekot den 23 maj 2003 hoppas att Kommunal inte ska få igenom sina krav. Den attityden tjänar varken lågavlönade i Handels eller LO som organisation på.