Förslaget till ny skollag där ettåringar kallas för elever och där familjedaghemmen läggs utanför förskoleverksamheten har upprört många barnskötare och dagbarnvårdare.

Förskoleminister Lena Hallengren betonar att detta bara är ett förslag som regering och departement ännu inte har tagit ställning till. Hon tycker inte att ettåringar ska kallas elever. Inte tvååringar heller. Och familjedaghemmen ska inte bort. Vad förslaget innebär är att kommunerna inte längre ska kunna erbjuda familjedaghem i stället för förskola.

I skollagskommitténs förslag finns en hel del terminologi som flyttats över direkt från skolan till förskolan, det tycker Lena Hallengren är olyckligt. Men i allt väsentligt håller hon med utredarna: det behövs en ny skollag där förskolan ingår som det första steget i ett livslångt lärande.

— Vi har ett stort arbete framför oss att hitta sätt att göra en gemensam skollag. För jag vill inte att vi ska ha en skollag som omfattar allt lärande och all utbildning — utom förskolan, säger Lena Hallengren.

— Idag handlar det inte längre om att barnen ska ha någonstans att vara medan föräldrarna arbetar. Förskolan finns för barnens skull.

Annars skulle det vara meningslöst med en reform som ger föräldralediga och arbetslösa rätt att ha sina barn i förskolan, anser Lena Hallengren.

Hon påpekar att man ofta hör att ”det här borde man börja med redan i förskolan”.

— Det säger något om hur viktig alla tycker att förskolan är.

Det kan gälla att sprida ett demokratiskt tänkande som motverkar mobbning, till exempel.

Vad anser du om barnskötarnas lönekamp?

— Jag har full förståelse för att man arbetar för en högre lön. Vi är många som förvånas över att det värderas så lågt att arbeta med barn. Var man än finns så tycker alla att barnen är viktiga.

— Den nya läroplanen som kom 1998 var ett sätt att befästa förskolans viktiga roll. Men det är många saker som ger statusen i ett yrke och lönen är ett.

Kommunal skiljer på barnskötarnas omsorgspedagogik och förskollärarnas inlärningspedagogik. Hur ser du på det?

— Jag ser det som att förskolans unika pedagogik är en kombination av pedagogiskt lärande och omsorg, ett lärande på lekens grund. Det är en blandning av de två och det går inte att säga att det ena är viktigare än det andra.

Det finns inte någon barnskötarutbildning. ”Barn och fritid” på gymnasiet är liksom övriga linjer enbart yrkesförberedande. Vad vill du göra åt det?

Lena Hallengren berättar att gymnasiekommittén just nu ser över hela gymnasieskolan, bland annat ”barn och fritid”. Dessutom ska en intern arbetsgrupp på departementet se över barnskötarens roll.

— Dels borde det finnas en utbildning för barnskötare, dels borde det finnas en fortbildning och kompetenshöjning.

Hur en ny barnskötarutbildning kommer att se ut och vem som ska vara ansvarig kan inte Lena Hallengren svara på idag. Inte heller vet hon hur snart den kommer att vara färdig.

Bristen på en enhetlig barnskötarutbildning bidrar till att öka glappet mellan barnskötare och förskollärare, anser Lena Hallengren.

I realiteten kan en förskollärare med tre och ett halvt års högskoleutbildning och en nittonåring med barn och fritid i bagaget konkurrera om samma jobb, det tycker hon inte är bra.

När jag pratar med förskollärare och barnskötare säger de ofta att de gör samma saker. Är det så?

— Å ena sidan hävdar de sin unika kompetens, å den andra säger de att de gör exakt samma jobb som förskollärarna. Där tror jag man måste bestämma sig någonstans.

— Jag tror inte det är till fördel vare sig för förskollärarna eller barnskötarna att säga att alla gör precis samma sak på förskolan, men har olika lön och olika utbildning. Det blir väldigt konstigt. Så jag tror att det finns ett egenvärde i, både för fackförbund och arbetsgivare, att fundera över vad det faktiskt är som skiljer och vad det är som krävs.

— Förskolan har ju en läroplan sen 1998. Det är rimligt att anta att förskollärarna får en tydligare uppgift i att leda det pedagogiska arbetet långsiktigt.

En del anser att förskolan mer och mer handlar om enbart barnpassning. Samtidigt som pedagogiken betonas allt mer, så gör ökande barngrupper det svårt för personalen att utöva pedagogik.

Lena Hallengren tycker inte att den bilden stämmer. Att tala om barnpassning tycker hon är att undergräva förskolans betydelse och spela de politiska motståndarna i händerna. En folkpartist i Klippan tyckte, till exempel, att barnomsorgen blir för dyr för kommunerna, farmor och mormor kan passa barnen.

— När det gäller barngruppernas storlek hör man ibland extrema exempel. Men Skolverket har visat att sedan 1996 har barngrupperna inte ökat. Men de har stabiliserat sig på en alltför hög nivå.

Det finns inget exakt mått för hur stor en barngrupp ska vara, anser Lena Hallengren. Ibland kan tretton barn vara för mycket och 20 kännas helt lagom. Hon berättar att Skolverket har fått i uppdrag att utfärda allmänna råd när det gäller kvaliteten i förskolans verksamhet.

— Där kommer gruppstorlek sannolikt att finnas med, tillsammans med en rad andra kvalitetskriterier.

En barnskötare har bett mig ställa frågan: ”På en kvadratmeter får det finnas ett bestämt antal höns. Varför är det inte likadant med barn?”

— Det låter lite roligt att säga men om vi sade att det får finnas högst två barn per kvadratmeter skulle man säga: ”varför behandlar ni barn som höns”.

Enligt Skolverket ingår familjedaghemmen idag i förskoleverksamheten. Det kommer den inte att göra sen. Hur ser du på det?

— All den omsorg som bedrivs innan man börjar skolan kallas förskoleverksamhet.

— Exakt vilka termer och ord man kommer att använda det vet inte jag än. Men det skollagskommittén säger är att en skolform styrs av en läroplan. Och det ställs vissa krav för att den ska kallas för en egen skolform.

Lena Hallengren har gett Skolverket i uppdrag att undersöka hur man samordnar vistelsen i familjedaghem med allmän för skola för 4-5-åringar. Många kommuner har valt att göra avgiftsfritt i familjedaghemmen tre timmar om dagen.

— Att man gör avgiftsbefriat betyder ju inte att det är någon förskola som bedrivs utan man gör det för att föräldrars val inte ska handla om ekonomi, säger Lena Hallengren.

Ett sätt att ordna allmän förskola åt barn i familjedaghem kan vara att ett antal dagbarnvårdare samlar sina barn till en öppen förskolelokal där det finns en förskollärare, anser Lena Hallengren.

Så du skiljer på förskola och familjedaghem?

— Ja.

Lena Hallengren nämner kriterierna som krävs för att en verksamhet ska kunna kallas allmän förskola:

Man arbetar efter en läroplan, har ändamålsenliga lokaler och utrustning samt utbildad personal. Dessutom ska barngrupperna ha en lämplig storlek och sammansättning.

— Skulle man kunna bedriva det i ett familjedaghem så är det samma som förskola.

Familjedaghemmen ska inte bort. De behövs som ett komplement, anser hon. Vad skollagsförslaget innebär är att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda förskola. Idag kan de erbjuda familjedaghem i stället men om fem år ska det inte längre vara möjligt.

— Rätten till förskola stärks och det tycker jag är väldigt positivt — att man faktiskt vill säga att förskolan är så viktig att alla barn ska ha rätt till förskoleplats.