Men det handlar om beteenden, inte om personligheter, menar Thomas Jordan, som forskar kring arbetslivets relationer vid Göteborgs universitet. Han intervjuas i LO:s tidning ”alla” 1-2003.

Mötet mellan människor klarar sig sällan utan gnissel.Hur gör man för att klara jobbiga chefer och arbetskamrater? Det viktiga är att inte fastna i egna känslor över vad andra gör och säger, utan i stället fundera på om man kan ändra något genom sitt eget sätt, menar han. Andra påverkas av det du gör, det går att förändra beteenden, exempelvis genom att få den andre tryggare. Vilken funktion fyller en annan persons uppförande? Var går dina egna gränser? Kanske är det bättre att byta arbete?

I boken Negativa medarbetare (Svenska förlaget) skriver Harry E Chambers om hur konflikter kan lösas innan de åstadkommer skada. Han talar om tre nivåer som kräver olika strategier. Och en dålig modell för konfliktlösning är bättre än ingen alls.

Den första nivåns konflikter kan antingen tolereras eller lösas med vanliga samtal. Den andra nivån är värre och kan handla om olika syn på mål och vägval. Tolerans är direkt olämpligt och leder till upptrappning till den tredje, värsta nivån. Här behövs medling! Denna konflikt måste förhindras till varje pris. I en sådan blir alla medarbetare negativa. Här handlar det om hämndlystnad, personliga motsättningar och oerhört mycket står på spel. Då behövs också en utomstående, objektiv tredje part, råder författaren. Hans viktigaste budskap är: skapa ett arbetsklimat där det är ”lönsamt” att förändra sitt beteende. Målet är givet: Man ska få trivas på sitt jobb!

Fotnot: läs mer om besvärliga
människor på www.alla.lo.se