Kanske är det därför det väcker sådan bestörtning när rubrikerna plötsligt handlar om det omvända, att alkoholbruket går UPP i åldrarna. Hos kvinnor närmare bestämt, kvinnor över femtio. Bestörtningen betonar intressant nog förpackningen, kvinnor dricker bag-in-box-vin och det anses mer försåtligt. Larmrubrikerna följs av bekännelsejournalistik som ”jag var lådvinsalkoholist”.

Inte för att man ska underskatta risken för missbruk när alkohol är billigt och lättillgängligt, men frågan är om inte larmen om de drickande mormödrarna också innehåller en skamfaktor.

Att det finns ett problem också med hur förpackningen, ytterhöljet, ser ut på den som dricker (för mycket) vin. Det är ju en utbredd uppfattning att det är väldigt pinsamt med fulla fruntimmer. En uppfattning som också kvinnor själva delar. Och en berusad äldre kvinna är ännu värre, hon leder pinsamhets & skamligan, shame on you, bad-bag-in-box-lady!

Att unga kvinnor dricker alltmer starköl på krogen utlöser inte rubriklarm av jämförbar styrka. Och att unga män dricker oerhört mycket mer nämns nästan inte, inte som särskild grupp.

När det gäller mogna mäns alkoholvanor har vi visserligen hört en hel del om vin de senaste åren, men då att det varit bra för hjärtat. Nej, aldrig hör vi talas om manliga lådvinsalkoholister.

Varför folk dricker (för mycket) är ju en klassisk fråga och tillgänglighet är knappast hela svaret. En hjärtskärande berättelse om lådvinsfördärvet gav möjligen — oavsiktligt — en delförklaring. Det var en kvinna i den farliga lådvinsåldern som i en intervju berättade att hon brukat dricka en hel kartong själv, i princip på en kväll.

Också hon skyllde denna mängd på den försåtliga förpackningen. Hade det varit glasflaskor hade de varit svåra att göra sig av med, då hade maken märkt det.

Jaha. Att alkoholisten framgångsrikt kan ljuga för sig själv och ibland också lyckas lura andra är också klassiskt.

Men nog undrar man vad det är för likgiltig sorts make som inte märker om hustrun trattat i sig tre liter vin. I lådvinsdebatten har man talat mycket om att det inte framgår lika lätt med kartongvin, att mängden minskar, hur mycket man druckit.

Men hur sant är det, egentligen? För oavsett om vinet varit i flaska eller låda märks ju mängden alkohol på den som druckit. Om nu inte vederbörande har blivit helt osynlig för sin närmaste omgivning. Osynlighet är definitivt något som har med ålder att göra, en tilltagande osynlighet som säkert kan leda till behov av att söka farlig tröst, att titta för djupt i lådan.

Kulturjournalist och krönikör. MarieLouise Samuelsson arbetar på tidningen Dagens Forskning.

Kommunalarbetaren nr 7 2003