Christian Pedersen, pappa till Laban sju veckor, planerar att ta ut en längre ledighet när sonen blir sex månader.

— Det är en ekonomisk fråga, säger han.

Hans sambo jobbar i den privata sektorn och tjänar nästan dubbelt så mycket som Christian. Han tycker att politikerna helt har glömt bort räddningstjänsten. Allt krut läggs på vård, skola och omsorg. När han då kan välja att stanna hemma hos sitt barn i stället för att jobba är valet inte svårt att göra.

— Det kanske är bättre när jag kommer tillbaka, säger han.

Ungefär så resonerar också arbetskamraterna Joakim Gustafsson och Björn Gerlach. På ett bord i kafferummet på Drottninggatans brandstation ligger senaste Kommunalarbetaren uppslagen. Rubriken lyder: ”Hitta din kommun och jämför din lön”. Brandmännen i Malmö ligger över genomsnittet i sitt yrke. Men kollegorna i Stockholm får över 1000 kronor mer i månaden. Sedan i våras demonstrerar brandmännen i Göteborg och Malmö regelbundet för löner i klass med verkstadsarbetarna.

Mats Wendt som sitter i sektionsstyrelsen vill framhålla att missnöje med lönen inte är enda skälet till att brandmännen tar pappaledigt. Attityderna har faktiskt ändrats. Mats vill få bort ”heman”-stämpeln från brandmannayrket.

— Man värnar nog mer om sin familj idag, säger han.

När hans tonåriga barn var små tog han inte ut någon pappaledighet. Med Hugo, sex månader ska det bli annorlunda. Mats är hemma med Hugo i veckorna och jobbar på helgerna. Det är vanligt att turas om på det sättet, berättar han.

Fast övriga tre som har mött upp i kafferummet vill alla vara lediga i ett sträck.
Joakim Gustafsson tar ut fyra månader. Också i hans fall bidrar fruns högre inkomst att han tar ut så lång ledighet.

Men att vilja vara hemma och ta hand om sina barn handlar mycket om hur man är uppfostrad, anser han.

— Tilde är så här liten bara en gång, säger han och tittar ömt på nio månader gamla dottern.

Björn Gerlach ska vara hemma i två månader med Marcus tre år och Mattias ett.

— Jag var inte pappaledig förra gången. I vår familj tjänar båda lika dåligt. När nu arbetsmiljön är som den är kan man lika gärna ha det bra hemma, säger Björn.

Men begreppet ”pappaledigt” tycker han nog bör värderas om:

— Det är ett jobb det också som man får betalt för. Sen är det kanske det roligaste jobb man kan ha.

Björn ska precis i väg på en utflykt med barnen. I barnvagnen har han smörgåsar och en termos med varm choklad.

Siffrorna från personalkontoret visar att ”vård av barn” har ökat. För hela Malmö brandkår var antalet dagar 35,5 förra året och 46,8 dagar i år, en ökning med 31,8 procent. För enbart räddningstjänsten, 160 brandmän, är ökningen hela 91,7 procent, från 17 dagar 2001 till 32,8 dagar 2002.

Några siffror från tidigare år finns inte och det går inte att skilja på tillfälliga dagar för vård av sjukt barn och sammanhängande föräldraledighet. Men Gunilla Jansson på brandchefsexpeditionen är säker på att detta är en ökning också över en längre tid.

— Man pratade inte om pappaledighet 1993, säger hon.

Gunilla Jansson ser en ny generation brandmän. Men brandmän är också, jämfört med andra manliga yrkesgrupper väldigt måna om människor och särskilt barn, anser hon.