Vi måste ta i med hårdhandskarna med de ökande sjukskrivningarna, säger Lennart Nathell.

Hur hårdhandskarna ska se ut vill han inte yttra sig om. Klart är att inte bara arbetsmiljön utan också den privata livsstilen har betydelse för hälsan.

— Facket säger: ”det är fel på arbetsmiljön”. Arbetsgivarna säger: ”de röker och super”. Men det finns ingen entydig orsak. Fack och arbetsgivare måste samarbeta kring detta. Nu är de mogna för det.

Vi träffas på Årekliniken där Lennart Nathell bedriver forskning för Karolinska Institutet. Hit kommer utbrända för rehabilitering, rökare för avvänjning och överviktiga för att bli av med sin fetma.

Just nu är Lennart Nathell engagerad i ett stort projekt för AFA avtalsförsäkringar att förebygga ohälsa i arbetslivet. Fem kommuner och fyra landsting är involverade till att börja med.

Rökningen hör till de saker inom privatlivet som projektet vill komma åt. Här finns snabba hälsovinster att göra.

KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) drabbar nästan bara rökare. Lungfunktionen blir aldrig lika bra men redan efter några rökfria dagar blir den påtagligt bättre, det har man sett här på Årekliniken.

Det egna ansvaret diskuteras ibland på Årekliniken. Klinikchefen, Karin Osterman, berättar om en patient med panikångest som skulle få vänta 10 år på att få beteendeterapi. Personalen vågade inte föreslå att han skulle låna 15.000 kronor, gå i privat terapi och bli frisk fortare. Frågan är när samhället saknar resurser: ska jag vara sjuk i ren tjurighet?

Stress är en indirekt orsak till att man röker och rökrelaterade problem försämras av stress, enligt doktor Nathell.

Bidragande orsak till åttio procent av samtliga långtidssjukskrivningar är stress. Det tyder en analys av alla sjukskrivningsdiagnoser i försäkringsbolagen AFA:s och Alectas register på. Registren omfattar sammanlagt tre miljoner arbetare och tjänstemän.

Stressen ger sedan upphov till olika sjukdomar beroende på vad man jobbar med. Vanligast är smärtor i rörelseorganen, de orsakar 60 procent av sjukskrivningarna bland undersköterskor och vårdbiträden. Därefter kommer utmattningsdepression, hjärt- och kärlsjukdomar, astma, KOL.

Lennart Nathell tycker att den enorma ökningen av långtidssjukskrivningar är svår att förklara.

— Vi kan inte ha fördärvat oss så på tjugo år att det motsvarar ökningen. Vi har bättre koll på ergonomi nu, vi har bättre lyftverktyg, vi släpper inte ut värre saker i miljön och det är inte sämre kvalitet på de barn som föds.

En förklaring tror han är brist på luft i organisationerna. Är man fyra som ska göra fem personers jobb på en människovårdande arbetsplats så finns det inga marginaler.

— Börjar det då vingla så fortsätter det. Det ena ger det andra.

Helst borde man vara sex för att utföra fem personers jobb, anser han. Då klarar man tillfälliga sjukfall.

Samtidigt är verkligheten mer komplicerad än så. Sjuktalen växlar väldigt mellan kommuner och landsting med liknande förutsättningar. Det kan bero på organisationen, tror Lennart Nathell. Somliga är bättre på att hushålla med de resurser de har.

Han nämner tre-tre-schemat som Kommunalarbetaren har skrivit om som ett positivt exempel på hur man kan organisera jobbet. Likaså är det bra att kunna växla mellan arbetsuppgifter. Tydliga beslutsled är också bra.

— Det behövs chefer som har tid att vara chefer. Deras viktigaste uppgift är att vårda de personer de är chefer över.

Också i slutet av 1980-talet låg Sverige i topp med sjukskrivningar. Arbetslivsfonden satsade då mer än tio miljarder från löntagarfonderna på olika aktiviteter, berättar Lennart Nathell.

— De brändes av på dåliga och bra grejor. Saken är den att vi inte vet vad vi gjorde. Det finns ingen som helst vetenskaplig utvärdering. Tänk om det hade varit det, då hade vi vetat nu vad som fungerar eller ej!
Det är likadant idag. Massor av hälsoprojekt pågår men något samlat grepp finns fortfarande inte.

— Fruktkorgar kostar 1000 kronor per år och person. Vad ger de för effekt? Och gymnastiklokalen i källaren, vem använder den? säger Lennart Nathell.

Han efterlyser ett institut för utvärdering av åtgärder inom arbetslivet.

— Vi kommer att gå i bankrutt om vi ska pröva det ena och andra utan att veta om det är bra, säger Lennart Nathell.

— Det här är en fråga för hela regeringen, inte bara socialdepartementet.