Från en kostnad på 18 miljarder 1998 för de långtidssjuka kostar frånvaron år 2002 minst 49 miljarder — eller mer. Sju statliga utredningar har diskuterat problemet bara sedan år 2000! Ändå saknas alltjämt en samlad plan och satsning.

Den bedömningen gör Åke Nygren, professor vid psykiatricentrum på Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegan Marie Åsberg föreläser han vid kommunalekonomiska mässan i Malmö. I de lokaler där det förr byggdes båtar visar de i siffror och diagram faran av långvarig stress, hur den kan skapa sjukdomar i både kropp och själ. Marie Åsberg ser sambanden mellan organisationsförändringar, snål bemanning och dagens situation. Alla diagnoser hör ihop. Och allra sämst mår just nu läkarna själva, konstaterar hon.

Vad kan vi då göra åt stressen i arbetslivet? Åke Nygren berättar om Ha Kul, (som även vi skrivit om), ett projekt som fått ner den långa sjukfrånvaron kraftigt. För det är ute på arbetsplatserna det ska ske. Där finns möjligheterna.

I skriften Drivkraft, som de offentliga arbetsgivarna och facken gett ut tillsammans, ger undersköterskan, coachen och personalkonsulten Anette Nilsson sitt friskrecept, som hon själv kallar sunt bondförnuft: ”Bemöt människor som du själv vill bli bemött. Se till deras behov att bli sedda och bekräftade. Tilliten gör oss villiga att ta ansvar.”

— Arbete måste vara lustfyllt, säger Anette och fortsätter: ”Vi måste räta på ryggen och förmedla det roliga med att arbeta inom vården. Negativism och otydliga roller stjäl tid och kraft och missnöje och
skitprat leder ingenstans.”