Forskningsprojektet ”Action” går ut på att pröva datorprogram och bildtelefon som stöd till människor som vårdar sina anhöriga hemma. Från början var det ett EU-projekt där sjuksköterskor från fem länder gick samman om att skapa riktigt användarvänliga program. I Sverige är det till stor del undersköterskor som arbetar med programmen.

Fredrik Erberg och Paul Svensson har tidigare jobbat i hemtjänsten och på larmcentralen. Nu lär de ut programmen, förbättrar dem och sköter sambandscentralen på Hultahuset i Borås.

Härifrån kan de koppla människor vidare till olika vårdinstanser.

— Men det är inte så ofta anhörigvårdarna behöver hjälp, säger Fredrik Erberg.

I och med att de har tagit del av den information som finns i programmen så vet de ganska bra hur de ska agera i olika situationer.

Fredrik Erberg visar hur lätt det är att använda programmen och bildtelefonen.

En rad siffror med rubriker kommer upp när han sätter på datorn. Han klickar på ettan och en rörlig bild visar, uppifrån sett, hur man flyttar en person till och från toaletten.

Under andra siffror finns program om bland annat demens, inkontinens, gymnastik etc. Det är bara att klicka och ta sig fram med hjälp av siffrorna och totalt fyra andra tecken.

Det klarar de flesta som Fredrik Erberg och Paul Svensson har lärt upp väldigt snabbt.

Fredrik ringer upp Barbro Gustavsson, 68 år, som har haft Action från starten 1997. Barbro har kontakt med andra anhörigvårdare flera gånger i veckan både via bildtelefon och mejl. Hon lärde sig via ett program i datorn hur hon skulle flytta sin man utan att förstöra ryggen.

— Jag är glad för detta. Det är träning för hjärnan när man börjar bli gammal, säger hon från skärmen.

Hennes ansikte syns ganska tydligt men ljudet har en viss eftersläpning. Fredrik syns på en liten bild bredvid.

Barbro går ut på Internet ibland och läser biografier om olika författare, berättar hon. Hon har också mejlkontakt med barn och barnbarn.

— De skickar till mig kort på barnbarnen, det är väldigt roligt. Tänk vilken värld vi lever i! säger Barbro.

En annan actionanvändare är Ingrid Jönsson, 72 år. Hon sköter sin man Lars som har haft stroke. Ingrid visste inget om datorer när hon kom med i Action för ett och ett halvt år sedan. Hon har framför allt tittat på programmen om urinvägsproblem och avslappning.

Precis som Barbro Gustavsson har Ingrid Jönsson hittat mejlprogrammet och använder det flitigt. Båda tycker att det bästa med projektet är att det blivit lätt att nå de andra anhörigvårdarna.

Datorer med bildtelefon står utplacerade på tretton vårdinrättningar i Trandereds kommundel i Borås och i Marks kommun. Ett av ställena är dagcentret Tolvskillingen i Trandered som tar emot sex dementa varje dag.

Undersköterskorna Anette Claesson och Helene Arvidsson berättar att de bland annat använder bildtelefonen för överrapportering.

— Ibland ligger våra dementa på korttidshemmet, då har vi kontakt med personalen där. Att få ett ansikte på varandra gör att det blir bättre kontakt mellan verksamheterna, säger Anette.

Anette leder studiecirklar med anhöriga. Sist hade hon en cirkel där alla hade Action hemma. Efteråt ringde hon upp dem via bildtelefonen och stämde av.

— Det blir helt annorlunda när man ser den man pratar med. Man kan till exempel säga: ”vad du är fin i håret”. Någon sade att när jag har gått upp och kammat mig då sätter jag på bildtelefonen.

Med bildtelefon kan också sköterskan få en första titt, till exempel på ett rödsprängt öga, tillägger Anette.

Datorn står i ett avskilt rum på Tolvskillningen. Helene stänger dörren om en liten grupp som sätter sig i en halvcirkel runt skärmen. Hon klickar på en siffra och gymnastikprogrammet kommer upp. ”Knyt handen — slappna av — sträck fingrarna — låtsas att du spelar piano — slappna av”, säger en röst från datorn samtidigt som rörelserna visas på skärmen. Sedan kommer turen till tårna.

Helene arbetar halvtid på dagcentret och halvtid på högskolan med utvärderingen av Actionprojektet. Just nu håller hon på med att gå igenom dagböcker och enkäter tillsammans med kollegorna Pia Rylander och Marie-Louise Karlberg. Totalt arbetar fem undersköterskor på högskolan i Borås med olika forskningsprojekt. De har alla kvar sin vanliga månadslön. Högskolan köper deras tjänster från kommunen.

Det var inte självklart att välja just undersköterskor som forskningsassistenter, berättar projektledaren Lennart Magnusson. Det viktigaste var att få människor som arbetar i vården och som vill göra det bättre för de äldre, utbildningen kom i andra hand.

Action som forskningsprojekt är nu avslutat men troligen får anhörigvårdarna behålla datorer och bildtelefon. Anngret Sparf, kommundelschef i Trandared, hoppas också på en fortsättning. Hon vill att alla anhörigvårdare i kommundelen, ja helst i hela Borås, ska erbjudas dator med bildtelefon. Just nu diskuterar man hur det ska lösas ekonomiskt.

— Nätverksskapandet anhöriga emellan betyder mycket för att de ska orka. Det är viktigt att hitta vägar till egenvård. Vi är fler och fler som blir gamla, säger Anngret Sparf.

Högskolan har fler liknande försök på gång. Just nu pågår ett projekt i samarbete med landstinget där bildtelefon används i vårdplanering för patienter på ortoped- och lungkliniken på Borås lasarett.

Och Lennart Magnusson och hans arbetsgrupp har just fått 2,8 miljoner från KK-stiftelsen och Vårdalstiftelsen för ett nytt IT-projekt med bildtelefon. Denna gång inriktar man sig specifikt på patienter med stroke, demens och på döende med lungcancer.

— Nu ska vi ha med läkarna också, säger Lennart Magnusson.

Hittills har det varit lite si och så med läkarnas medverkan. Till en början fanns exempelvis en Action-dator på en vårdcentral. Men på grund av läkarbrist användes den inte.

Lennart Magnusson och hans team tror på denna nya teknik, även om det känts trögt ibland att få igång användningen.

Bland annat tror de att man kan spara tid och pengar på att biståndsbedömare, läkare, patient och anhöriga kan sitta på olika ställen och ändå se varandra.

— Men det viktigaste är mervärdet för personal och brukare, säger Lennart Magnusson.

Ingrid Jönsson klickar på tre och får upp information om tekniska hjälpmedel. Ingrid har daglig kontakt med andra som vårdar sina makar hemma. Och hon mejlar till barn och barnbarn.