Siffror från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) visar att i stort sett lika många jobbar med vård- och omsorg som under valåret 1998. Visserligen finns det nu något fler anställda, men samtidigt är fler frånvarande från jobbet. Skälet kan vara semester, sjukskrivning, studier eller något annat. Långtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt, enligt sjukstatistiken. Arbetsbelastning och stressen har ökat efter av 90-talets nedskärningar.

Under 1990-1998 sjönk antalet som jobbar i vården och omsorgen med cirka 60.000 ner till runt 620.000. Mindre personal — men fler barn, fler elever och fler äldre pensionärer. Trots allt tal om prioritering av vård och omsorg har de som gör jobbet inte blivit fler.

Äldre- och handikappomsorgen: +16%

27.000 fler personer jobbar nu inom äldre- och handikappsomsorgen jämfört med 1998. Det hänger ihop med att vi fått fler äldre pensionärer, de som är över 79 år. Samtidigt får dock en minskad andel av de äldre pensionärerna hjälp/omsorg visar Kommunförbundets statistik.

Antalet äldre pensionärer med kommunal hjälp eller omsorg ökade med 5.000 under 1998-2000. Men hade äldreomsorgen vuxit i samma takt som de äldre pensionärerna blev fler så skulle ytterligare 3.000 ha fått hjälp/omsorg.

Andelen yngre pensionärer, mellan 65-79 år, som får hjälp eller omsorg blev lite mindre.

Tillväxten inom handikappsomsorgen har varit större. Kommunförbundets siffror pekar på en tillväxt på över 19 procent 1998-2000. Bara under 1999-2001 tillkom 7.000 kommunala personliga assistenter, en majoritet timavlönade.

Det finns nu totalt 30.000 fler kommunalt anställda inom äldre- och handikappsomsorgen, och 9.000 fler privat anställda. Antalet anställda men frånvarande har vuxit med 12.000.

Vården: -4%

Antalet personer som jobbar i sjukvården fortsätter att minska. SCB:s statistik inbegriper här också tandvård och djurvård. Statistiken visar på en total minskning på 10.000 sedan valåret 1998. De privat anställda blev 12.000 fler och de offentligt anställda 22.000 färre.

Barnomsorgen: -13%

Det blir bara färre och färre som jobbar inom barnomsorgen. Till den räknas också förskoleklasserna och fritids. Antalet anställda har sjunkit med 19.000 sedan 1998. 15.000 färre, eller 13 procent, jobbar nu i barnomsorgen.

Bara till en del kan minskningen förklaras med sjunkande barnantal. Antalet barn 0-6 år med kommunal barnomsorg sjönk med 60.000. Det är minus 12 procent. De små barnen på dagis blev dock fler. Och framför allt har nu 25.000 fler skolbarnomsorg. Sammantaget ser alltså det ut som att arbetstrycket har ökat.