Trots att arbetsförhållandena i stort har förbättrats sedan 1999 års undersökning har det blivit sämre för de som arbetar med barn, vård och omsorg. Försämringen gäller både buller, fysisk belastning och hot och våld på arbetsplatsen.

— Det här borde vara en tydlig varningssignal för ansvariga inom den här sektorn, säger Catarina Edgar, pressekreterare på arbetsmiljöverket.

Skillnaderna har ökat mellan olika grupper i arbetslivet. Till exempel lider allt fler vårdbiträden och undersköterskor av värk i axlar och armar, medan dessa problem minskat i övriga samhället. Ont i rygg, nacke och axlar (så kallade ergonomiska besvär) har blivit allt vanligare bland barnskötare, undersköterskor och vårdbiträden, fast motsvarande procent bland övriga grupper minskat eller ligger kvar på samma nivå som tidigare. År 1999 var det 41 procent av barnskötare och vårdpersonal som led av dessa besvär, nu har siffran stigit till 42 procent. Bland bygg- och anläggningspersonal har motsvarande antal däremot minskat med fyra procentenheter, från 40 till 36 procent, sedan förra undersökningen.

Sämst är utvecklingen för de som arbetar med barn. Andelen barnskötare som plågas av för höga ljudnivåer på arbetsplatsen har stigit rejält sedan 1999 års undersökning. Antalet drabbade har ökat med nio procentenheter, och uppgår nu till 51 procent. Allt fler barnskötare uppger också att de lider av trötthet och håglöshet.

Undersökningen visar också att möjligheten för vårdpersonal att vidareutbilda sig har minskat de senaste åren.

Undersökningen görs på uppdrag av Arbetsmiljöverket och bygger på ett urval av 14 000 personer i åldrarna 16-64 år.