Dessutom gör städarna ett mycket kvalificerat jobb. Det konstaterar Marie Aurell som forskat om städare i fem år.

Städarna gör helt enkelt ett omfattande obetalt övertidsarbete. Det visar doktorsavhandlingen ”Arbete och identitet — om hur städare blir städare”. Marie Aurell vill bidra till att synliggöra städarna och ge kunskap om hur kvalificerat deras yrke är.

Hon beskriver Irene, som städar tio till tolv timmar extra i stället för åtta så gott som dagligen. På det sättet har hon utan tvekan räddat kontrakt åt arbetsgivaren. Irene vill att det ska bli rent och hon tar ett personligt ansvar för det. Men företaget uppskattar inte det här sättet att arbeta och tillrättavisar henne. Ledningen verkar inte se att arbetstidschemat är för snålt tilltaget.

Specialstädarna däremot, som för det mesta är män, kan arbeta i ett lugnare tempo och behöver sällan utnyttja veckans alla 40 timmar för att hinna med. De kör maskiner och putsar fönster. Städbolagets chefer bidrar till att upprätthålla den här traditionella ordningen.

För att riktigt spegla den verklighet bad Marie Aurell att få gå med olika städlag hos olika typer av kunder hos ett stort städbolag som hon kallar AB Städ. Det innebar att hon även sattes i hårt arbete. Efter första dagen var hon helt slut. Det var stressigare än hon trodde och hon kände sig osynlig på arbetsplatsen.

Så länge samhällets uppfattning är att vem som helst kan städa ligger det nära till hands att uppleva sig som lågstatusarbetare, trots alla budskap från företagsledningen att städning är ett kvalificerat arbete, skriver hon i avhandlingen.

Marie Aurell blev helt klar över hur kvalificerat arbetet är. Städaren ska fatta självständiga beslut, komma med nya lösningar och vara bra på sociala kontakter.

Hur städaren bemöts av kunden påverkar dock hennes identitet.

När städarna dagligen bemöts med negativa attityder och som icke-existerande riskerar städbolagets försök att få dem att känna sig stolta och kompetenta att gå om intet.

Men det finns också motsatsen — städare som inte accepterar bilden av sig själva. I detta gror ett frö till förändring. Det finns inte bara en städidentitet utan flera. Identiteten kan dessutom förändras genom ett ändrat arbetsinnehåll. Inte minst yngre städare tar till sig den nya tekniken som ett medel att förändra identiteten. Många städare är stolta över sig själva och sitt arbete och accepterar inte omgivningens attityder.