Arbetsgivarna får ökat ansvar för arbetshälsa
Jan Rydh lämnade den 8 januari över slutbetänkandet "Handlingsplan för hälsa i arbetslivet" (Hbl) till Ingela Thalén.
Ylva Thörn är kritisk till en del av förslagen som hon tycker är för tekniska och inte ser till den enskilda människan. Hon är också skeptisk till Rydhs "kompletterande arbetsmarknad".
HpL föreslår bland annat en satsning på 100 miljoner om året för att ändra attityderna till sjukskrivning.
Idag är mer än 120.000 personer sjukskrivna mer än 30 dagar per år. Sjukförsäkring och förtidspensioner beräknas kosta 108 miljarder kronor under 2002 . Kostnaderna ökar med 25 miljoner om dagen.
Regeringen måste tydliggöra en vision av ”Människor i arbete”. Utgångspunkten ska vara att det är ett värde i sig att arbeta. Hälsoarbetet kräver extraordinära åtgärder över departements- myndighets och partsgränser, betonar HpL.
— Nu är det en grundvärdering att när vi är sjuka ska vi ha rätt till sjukpenning. Till den grundvärderingen ska läggas att man med olika funktionsnedsättningar ska ha rätt arbete anpassat efter ens individuella förutsättningar, säger Jan Rydh.
Via trepartssamtalen som redan inletts ska regeringen och arbetsmarknadens parter försöka få större arbetsgivare att bereda plats åt arbetstagare med begränsad arbetsförmåga.
Kommunals ordförande Ylva Thörn är kritisk till förslaget att man bara ska kunna vara sjukskriven i 365 dagar. Likaså till att sjukpenningperioden bör förlängas till 60 dagar. Risken finns att visstidsanställningarna ökar och att folk inte vågar vara hemma när de är sjuka, anser Ylva Thörn.
Hon önskar också en precisering av vad ”en kompletterande arbetsmarknad” innebär.
— Det handlar om att agera när skadan redan är skedd. Man borde tala mer om att ändra arbetsplatserna och arbetsorganisationen. Det handlar också om att vi bör bli mer delaktiga. Nu har vi ju aktivitetsgarantin. Människor har känt sig kränkta av meningslösa arbetsuppgifter, säger Ylva Thörn.
— Man måste också se till de enskilda individerna. Man kan inte klumpa ihop de långtidssjukskrivna och tro att man kan lösa allt med olika tekniska åtgärder.
En del av åtgärderna för att tackla långtidssjukskrivningarna kom i ett delbetänkande i somras, bland annat att sjukpenningperioden bör förlängas till 60 dagar. Arbetsgivarna ska kompenseras för ökade kostnader och småföretagare ska få ett särskilt högkostnadsskydd.
Det förslås bli obligatoriskt att i årsredovisningen ange antalet sjukskrivna. Företag med låga sjuktal ska också betala lägre arbetsgivaravgift.
Arbetsgivarna föreslås lämna en rehabiliteringsplan till Försäkringskassan inom 60 dagar från senaste sjukanmälan. Läkarintyg ska bifogas och arbetsgivaren ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits.
Om sjukfrånvaron överstiger en viss fastställd gräns ska arbetsgivaren bli skyldig att anmäla detta till Arbetsmiljöverket.
Företagshälsovården föreslås få en större betydelse. Alla ska ha rätt till företagshälsovård, även arbetslösa. Då vilar ansvaret på Länsarbetsnämnden och inte på arbetsgivaren.