Barnen är här mycket längre på dagarna. Plus att de som hade lediga dagar varje vecka förut inte har det längre, konstaterar barnskötaren Sussi Kanhede.

Vid årsskiftet införs maxtaxan i hela landet. I Göteborg ser man redan en risk för sämre kvalitet.

Personalen på barnstugorna vittnar om längre dagar för barnen, mer stim under längre tid och tröttare armar. Och det gäller såväl ”fattiga” som ”rika” stadsdelar.

De första rapporterna bekräftar bilden. Två av Göteborgs 21 kommundelar har kartlagt vistelsetiderna på samtliga sina förskolor. Det är Kärra-Rödbo där ungefär en femtedel av barnen står för hela ökningen på 872 timmar i veckan. I snitt går de åtta och en halv timme mer per vecka sen maxtaxan kom. Förvaltningen blev så förvånad att man skickade tillbaka siffrorna och bad personalen räkna igen. Det visade sig stämma.

Torslanda har just också gjort en kartläggning.

Området består av många nyinflyttade barnfamiljer där båda föräldrarna har jobb.

De relativt höga inkomsterna gör Torslandaföräldrarna till verkliga vinnare på maxtaxan. Från att ha betalat som mest cirka 3.000 kronor i månaden är nu den högsta avgiften för ett barn 1.140 kronor.

Även här har minst en femtedel av de barn som gick i våras och fortfarande är inskrivna ökat på sina tider. Det finns också skäl att tro, säger områdets förskolechef Elsie Averlid, att de nytillkomna barnen har mer vistelsetid än nytillkomna barn brukar ha.

Något tillskott av personal har det inte blivit på grund av maxtaxan.

Det har faktiskt blivit svårare att göra ett bra jobb, säger barnskötarna på avdelningen Räven på förskolan Skogens Gård. Av Rävens 18 barn har hälften ökat på sina tider rejält. Vissa är uppe i 50-timmarsvecka.

— Förut kunde man dra sig undan med några barn. Sätta sig och läsa eller någonting. Det går inte nu, säger Sussi Kanhede.

I samband med maxtaxan slopades i Göteborg också det avgiftssystem som många kommuner har, att det kostar mindre att ha barnen kortare tid. Denna förändring har säkert lett till att många slutat pussla för att få ihop tiderna, gissar förskolecheferna i Göteborg.

Sussi Kanhede har ett eget förslag för att göra maxtaxan bättre. Inför en 45-timmarsgräns, säger hon. Över den gränsen skulle det vara mycket dyrare.

— Då får nog barnen tillbaka sina lediga dagar.

Frank Andersson (s) i kommunledningen har ansvar för barnomsorgen. Han tycker att det är alldeles för tidigt att dra slutsatser.

— Lyssnar man på den diskussion som finns i dag kan det låta som att det är synd om barnen att de behöver vara på förskolan. Jag tycker att förskolan är bra för barnen. Och det kanske är bra att föräldrarna slipper stressa och springa benen av sig.

Personalen varnade tidigt för att barntätheten skulle öka kraftigt. Politiker och förskolechefer trodde något annat. Mer pengar i plånböckerna borde innebära att de kan gå ner i arbetstid, resonerade de.

— Vi trodde att det skulle bli just så här, säger barnskötaren Maria Öberg.

Göteborgspolitikernas tidigareläggande av maxtaxan har kostat staden cirka 85 miljoner kronor. Den statliga kompensationen för att kommunerna sänker avgifterna inträder först från och med 2002.

På förskolan Temperaturgatan 70 i stadsdelen Biskopsgården är konsekvenserna desamma trots att området har en helt annan karaktär än Torslanda. Inkomsterna är lägre och arbetslösheten högre.

— Det märks att vi fått maxtaxa när föräldrarna sätter de nya tiderna för barnen. De som till exempel inte har något jobb satte alltid förut 9-14. Nu sätter de gärna 8-16 eller något annat i stället, säger Annette Andersson.

I samband med maxtaxan ges också arbetslösa och föräldralediga samma rätt till plats för sina barn på förskolor.

Den höga ljudnivån är det värsta arbetsmiljöproblemet, säger barnskötarna på Temperaturgatan. Och det har blivit värre sen maxtaxan kom, tycker de.

— Ljudnivån är fruktansvärd när det är som värst, säger Ing-Britt Lindgren.