Krafttag mot sjukskrivningarna

Två tredjedelar av dem som bytt yrke eller arbetsplats anser att bytet var av avgörande betydelse för att de skulle kunna arbeta igen. Av alla de kvinnor som var sjukskrivna hela år 2000 kom 41 procent från vård och omsorg.

Det framgår av de nya forskningsrapporterna från HPL, ”Handlingsplan för hälsa i arbetslivet”. Särskilda preventiva insatser kan behövas i för att förbättra hälsan i vård och omsorg anser forskarna.

HPL leds av förre landshövdingen Jan Rydh som har fått regeringens uppdrag att föreslå åtgärder mot ohälsan i arbetslivet.

Regeringen har nu startat trepartssamtal med arbetsmarknadens parter för att samordna insatserna för att förebygga ohälsa i arbetslivet och få i gång rehabilitering.

Sambandet mellan hög ergonomisk belastning och ”stor sjukersättning” är tydligt i en HPL-rapport av Stefan Vikenmark och Alf Andersson på Statistiska Centralbyrån. De som under 1996-1999 hade minst en åttondel av sin inkomst från sjukersättning är i hög grad personer med både kroppsligt ansträngande arbete och påfrestande arbetsställningar.

I en annan rapport visar Eva Vingård vid Karolinska Institutet vilka som håller sig friska och varför. Inte överraskande betyder en god arbetsmiljö, utan tunga moment och alltför höga krav och med möjlighet att lära nytt, mycket för hälsan.

Över 100 000 personer hade i juli i år varit sjukskrivna mer än ett år. Det är en ökning med 28 procent jämfört med samma månad år 2000. Samtidigt har 70 procent av befolkningen knappt alls någon kontakt med försäkringskassan. Men den grupp som är sjuk länge kostar samhället stora pengar.

De 100 000 långtidssjuka är spridda över landet på ett sätt som forskarna inte kan förklara. I flera fall gränsar kommuner med hög procent helårssjukskrivna till kommuner med ovanligt låg.

De tio bästa kommunerna är:

De tio sämsta kommunerna:

Hela rapporten finns på:
www.sjukforsakring.gov.se