I Norrbotten är tio av fjorton kommuner allt öppnare för att låta privata företag utföra de kommunala jobben.

Att lägga ut på entreprenad är vanligt i mellersta och södra Sverige Men i Norrbotten har det varit i stort sett tabu, trodde vi. Så är det inte alls. Kommunerna skyller på ekonomin och gör program om konkurrensutsättning. Socialdemokraterna tillhör de pådrivande. De går inte alls i takt med Kommunal i Norrbotten, som säger nej till privata lösningar. Det visar en rundringning till Kommunals sektioner i Norrlandslänen som Kommunalarbetaren gjort.

Det kan handla om lite teknisk verksamhet, städning och fastighetsskötsel. Det är ändå tillräckligt för att Kommunal i norr ska gå i taket. Ett exempel är Pajala, där fastighetsskötseln nyligen övertogs av Riksbyggen.

Owe Pekkari, det socialdemokratiska kommunalrådet, säger att huvudskälet är att gynna tillväxten och det lokala näringslivet.

— Vi försöker att skapa så små områden att upphandla så att småföretagarna kan lägga anbud.

Nu blev det inte riktigt så men Riksbyggen anlitar i sin tur underentreprenörer, det vill säga elfirmor och andra småföretagare på orten. Det i sin tur är på väg att göra Hans Johansson, vaktmästare i Korpilombolo i Pajala, arbetslös.

Han är bitter och förbryllad:

— Det är en konstig utveckling. Vi vanliga kommunalarbetare tappar jobben till privata företag, säger han.

För tillfället har han ett jobb på deltid, från att ha jobbat heltid i 17 år med både fastighetsskötsel och allmänna vaktmästaresysslor runt om i Korpilombolo. Snart kanske han tvingas gå ut i direkt arbetslöshet.

— Det var inte för att bli arbetslös som jag röstat på socialdemokraterna i alla år, säger han.

Nio procent av Pajalas driftbudget är numera utlagd på entreprenad. Det gäller främst den tekniska sidan.

— De har gulddagar medan vi får se på, säger Hans Johansson.

Han berättar att Pajala kommun till och med var en miljon billigare men kommunen överlät till Fastigo Konsult att ”vikta”, det vill säga bedöma andra faktorer än priset, såsom kvalité och annat. Då blev det Riksbyggen.

Pajala kommun har föreslagit att konkurrensutsätta verksamheterna när de avtalat med den statliga Kommunakuten om hur kommunen ska spara. Men kommunalrådet Owe Pekkari tycker också att det är bra att lägga ut verksamheten till dem som är specialister på området.

— Riksbyggen har vana vid att sköta fastigheter. Vi räknar med att det blir effektivare och bättre kvalité. Samma kan gälla kök och städning. Vården har kommunerna bäst erfarenhet av, den lägger vi inte ut, säger Owe Pekkari.

Nu står kommunen där med tolv anställda som ska omplaceras eller få avgångsvederlag.

Men Owe Pekkari låter sig inte avskräckas. Han räknar med att det på sikt blir billigare med en privat aktör.

— Genom att lägga över fastighetsförvaltningen i det kommunala bostadsbolaget som har avtal med Riksbyggen räknar vi med att på sikt spara 2,8 miljoner kronor.

Owe Pekkari tycker det har varit svårt att få förståelse från Kommunal, speciellt från avdelningen i Luleå.

Och både på Kommunals sektion och avdelning retar de sig på att Owe Pekkari i ett annat sammanhang uttalat sig att facket inte ska komma och bestämma.

— Facklig-politisk samverkan, fnyser Kommunals sektionsordförande Ingemar Juntti, vad är det för djävla parti vi ska samverka med, jag känner inte igen det.

Ja, de styrande har till och med kallats förklädda moderater av facket.
— Jag är väldigt kritisk mot vårt eget parti, säger Ingemar Juntti.

Pajala är inte den enda kommun som försökt sig på privata lösningar men det har varit som att svära i kyrkan.

I Kiruna blev det proteststorm, när Lars Törnman i Kirunapartiet och ledande socialdemokrater hade tänkt lägga ut fastighetsskötsel och städning på entreprenad. Efter hård kamp med Kommunals sektionsordförande Rolf Hagelbjörk i spetsen blev det stopp. Över 200 kritiska personer var på plats när fullmäktige sammanträdde. Där applåderade de dem som var emot.

— Skulle socialdemokraterna fått fria händer hade det varit en tidsfråga innan allt skulle anbudsupphandlats, säger Rolf Hagelbjörk.

Även i Jokkmokk ville socialdemokraterna lägga ut gatukontorets verksamhet på privata företag.

— Det underliga var att partierna Alternativet, Samernas Väl och moderaterna sade nej medan socialdemokraterna framhärdade. Det är för sorgligt, tycker Kommunals sektionsordförande Vanja Nyberg.

Kommunals ombudsman i Luleå, Barbro Öberg, sammanfattar:

— Våra medlemmar vill inte ha privata lösningar. Och inte minst bland arbetsplatsombuden finns idéer hur de själva ska göra jobben effektivare, men det är sällan politikerna lyssnar på dem.

Statsminister Göran Persson varnade på Kommunals kongress för att ersätta den offentliga sektorn med företag som delar ut vinst till ägarna. Då tänkte han nog mest på skola, vård och omsorg.

För vaktmästare Hans Johansson i Korpilombolo framstår dock även Göran Persson högervriden. Han tycker att socialdemokraterna ska återgå till att försvara offentliga sektorn, den ideologi som de stod för tidigare.

Många i Kommunals sektioner i norr är förbannade på rapporten. Solidaritet och valfrihet i välfärden, som accepterade privata lösningar. Den fick bakläxa på Kommunals kongress och ska snart ut på
medlemsrådslag.

Få kommuner norr om Dalälven vågar sig på att lägga ut vård och omsorg på privata företag. Men Gävle och Östersund tillhör undantagen.

LO-facken i Gävle, PRO och Kommunalpensionärerna på orten har gjort ett upprop, Gävlemullret, mot nedskärningar inom vård, omsorg och skola. Där har de också tagit ställning mot privatisering av dessa verksamheter. Uppropet har spridits till andra LO-sektioner och ska överlämnas till statsminister Göran Persson.

I Gävle håller nu fem nya områden inom äldreomsorgen på att upphandlas. Serviceföretaget ISS driver redan ett äldreboende. Den s-styrda kommunen har, med kommunalrådet Mats Ågren i spetsen, antagit en omdebatterad policy med riktlinjer för konkurrensutsättning.

Kommunal och LO-sektionen i Gävle blev överkörda av sina egna partikamrater. De krävde att frågan skulle diskuteras på ett möte i arbetarekommunen förra året innan fullmäktige fattade beslut. De flesta som var på mötet var kritiska till att konkurrensutsätta och Kommunal är klart emot det.

— Styrelsen fick i uppdrag att återkomma men det slutade med att vi blev bortdribblade, berättar Kommunals ombudsman Hans Forsberg. Till och med revisorerna har på årsmötet i år kritiserat hur frågan behandlades.
Ellinor Hedblom är Kommunals sektionsordförande för medlemmarna inom äldreomsorgen.

— Ideologin är glömd, säger hon och efterlyser en dialog med kommunalrådet Mats Ågren.

I Östersund däremot tvingades socialdemokraterna att stryka från budgeten att omsorgen skulle utsättas för mer konkurrens. Det var enda sättet att få vänsterpartiets stöd och sitta kvar i makten.

I Östersund sköts en tredjedel av vården och omsorgen av privata utförare. Stadstrafiken, en stor del av gatuunderhållet, ja även fritidsgårdar och parker drivs på entreprenad.

I en mindre kommun som Bräcke ser Kommunals sektion tecken på att toppolitikerna vill lägga ut på entreprenad men inte får stöd från partiets representantskap och Kommunal. Det skulle i så fall bekräfta den tes som Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, har: att ledande politiker vill anbudsupphandla men inte törs driva frågan av rädslan för att få bakläxa och motstånd i de egna leden.

I kommunerna i Västerbotten är det förutom i Umeå förhållandevis lugnt.
Det mesta är kvar i egen regi i kommunerna förutom en del renhållning, snöröjning och teknisk verksamhet som av tradition skötts av privata småföretagare.

En typisk kommentar kommer från K-B Rönneberg, Kommunals sektionsordförande i Dorotea:

— Kommunen börjar med att göra sig kvitt väghyveln, soptipp och mer och mer inom gatukontoret. Det kan i värsta fall leda till att man så småningom kommer dithän att man lägger ut hela verksamheten.
I Sveriges minsta lilla kommun Bjurholm är däremot inte ens moderaterna intresserade. Det finns så gott som inget att lägga ut. 

Kommunalarbetaren ställde frågan till Kommunals sektioner i de norrländska kommunerna.

Finns det tendenser att din kommun blir allt öppnare att lägga ut verksamheter på entreprenad? Svaren blev:

Norrbotten 10 ja 4 nej

Västerbotten 5 ja 10 nej

Jämtland 4 ja 4 nej

Västernorrland 5 ja 2 nej

Gävleborg 4 ja 6 nej

Det som allt mer läggs ut på entreprenad är framför allt delar av den tekniska verksamheten, fastighetsskötsel, städning och mathållning.