Maria har bland annat erbjudit sina tjänster nu på lördag mellan 06.45 och 16.15. Jo, rehabiliteringen har skrivit in en bokning, signerad av vårdenhetschefen.

— Det är mitt ansvar att gå in och se om jag är bokad, sägerMaria.
Maria Axelsson är en av Resursenhetens tio undersköterskor. Enheten har också fem läkarsekreterare och fyra sjuksköterskor anställda.
Tillsammans täcker de upp ungefär hälften av korttidsfrånvaron på Värnamo sjukhus.

Cheferna kan gå in i datorn och boka en kvalificerad kraft om någon är sjuk eller ska ha semester. I detta lilla rum med en dator och en hylla med pärmar administrerar medarbetarna själva bokning, ekonomi och kompetensutveckling.

Avdelningarna ska boka tre veckor i förväg men flexibilitet är ett honnörsord i Resursenheten. De ställer också upp med kort varsel och byter tider med varann.

— En del kan inte tänka sig att jobba tre helger i rad. Men jag kan ta igen det senare, säger Maria.

— Man får lära sig att säga ifrån också. Jag försöker tänka på att jag får lediga dagar och helgvila.

Hon är 38 år. Den äldsta i gruppen är 55. De flesta i Resursenheten är äldre, erfaren personal utan barn i dagisåldern, berättar hon.

Medarbetarna i Resursenheten turas om att vara samordnare. Då bär man sökare och har med sig pärmen med alla turer.

Idag är det Lillemor Herbertsson som är samordnare. Hon har ryckt in på medicinavdelning 15 och ska hjälpa till med bäddning, ha hand om köket och dela ut maten.

Lillemor har just dukat upp drycker och bröd när hon får en signal från sökaren och går och ringer.

Lillemor har jobbat 25 år på sjukhuset. Nu har hon ”kompetensprofil” för att arbeta på nio avdelningar. Kompetensprofil innebär att man har respektive avdelningsföreståndares underskrift på att man klarar alla nödvändiga arbetsuppgifter på en avdelning. För att få fullt lönetillägg på 1 500 kr måste undersköterskor och läkarsekreterare kunna visa upp sju profiler, sjuksköterskorna fem.

Bakgrunden till att Resursenheten bildades var att avdelningarna var tvungna att lägga ner alldeles för mycket tid för att lösa korttidsfrånvaro.

1999 fick undersköterskan Anette Nilsson sjukhusledningens uppdrag att bygga upp denna nya verksamhet, helt olik den pool med oerfarna sköterskor som fanns tidigare.

De 19 medarbetarna är utvalda bland 84 sökande. Anette Nilsson berättar om starten då de träffades på en konferensanläggning och enades om mål och spelregler.

Ett mål var att patienterna ska få lika bra vård med vikarier från Resursenheten som med den fasta personalen.

När det gällde spelreglerna hade de en konsult till hjälp för att stämma av att nyckelord som ”delaktighet, medinflytande, ansvar och befogenheter” betydde samma saker för alla i gruppen.

— Flexibilitet, till exempel, kan för en person betyda att byta en tur i veckan och tre turer i veckan för en annan, kommenterar Maria.
I uppdraget låg att 85 procent av arbetstiden skulle vara produktiv och 15 procent skulle ägnas åt kompetensutveckling. Dessa 15 procent har de omvandlat i pengar och delat i två lika delar, en individuell pott och en gemensam. Hela potten är 24 000 kr per person och år.

Vars och ens kompetensutvecklingsplan utgår från kompetensprofilerna. På dem kan man se vad olika personer behöver fylla på i kunskaper. Det kan man göra genom att gå externa kurser. Man kan också ta till vara varandras kunskaper. Läkarsekreterarna, till exempel, är duktiga på datorer. Och man kan hospitera på sjukhusets olika avdelningar.

— Det fanns ett behov av att jag skulle lära mig stomivård. Då bokade jag in en heldag med stomisköterskan på kirurgavdelningen, berättar Maria.
Eftersom de själva får betala utbildningen med den individuella halvan av pottpengarna är de angelägna om att använda pengarna väl.

Att hyra in Maria för en dag kostar avdelningen 800 kr. Det skriver hon själv in i datorn. En dags hospitering kostar lika mycket. En extern kurs blir dyrare.

— Medvetandegraden har höjts för vad det egentligen kostar. Det påverkar att man försöker bo billigt, säger Anette.

Ofta passar de på att hospitera när de någon gång har en obokad dag som de annars inte skulle få betalt för.

För den gemensamma potten har hela gruppen varit på studieresa i London. Och de har haft ”benchmarking”, det vill säga ett utbyte där de och ett privat företag har jämfört sina vardagsproblem.

Undersköterskorna på Resursenheten tjänar i och med kompetenstillägget lite mer än sina kollegor ute på avdelningarna. För Maria blir det 17 145 kr. Då tillkommer obekväm arbetstid och tillägg för förskjuten arbetstid enligt avtal.

— Det viktiga är inte lönen. Men självklart är den ett kvitto på utförd prestation, säger Anette.

Hon har inte märkt av någon avundsjuka från andra avdelningar. Det har inte heller sektionsordföranden Carina Tollén gjort. Det tror hon beror på att det krävs en flexibilitet av medarbetarna på Resursenheten som inte alla är beredda att ställa upp på.

— Man får inte vara så inrutad för att trivas att man måste veta hur man jobbar i maj nästa år, säger Maria.

Men är det inga nackdelar alls med att jobba i Resursenheten?

Jo, det är tråkigt när man bara rycker in tillfälligt att kontakten bryts med patienter och anhöriga. Men å andra sidan kan Maria ibland ha hela vårdkedjan:

— Jag kan ha stött på en patient på akuten. Sen träffas vi igen på rehabiliteringen och sedan på öppenvårdsmottagningen för efterkontroll.