Barnen ler blygt mot sin stormamma och skyddsängel, Jacinta Lathi, som har semester och nu äntligen får se sitt barnhem i bruk.

Jacinta mötte under en resa till Kenya ett otal barn som blivit hemlösa på grund av aidsepidemin – i dag är närmare tio procent av Kenyas befolkning bärare av hivviruset.

Bilderna av de övergivna barnen etsade sig fast, och i fjol började hon bygga ett provisoriskt hus på en bit mark hon ärvt.

I första skedet tog hon sig an åtta föräldralösa barn. De var så utmärglade att de såg ut som åldringar – men ingen av dem hade smittats av hiv. En förutsättning för att barnhemmet ska fungera är att barnen är friska, annars skulle man behöva ha sjukvårdsresurser.

När Jacinta reste hem till Sverige och jobbet lämnade hon över ansvaret till Grace. Grace är själv hittebarn och har växt upp som ”lillasyster” till Jacinta. Ingenting var färdigt. Barnen sov på golvet.

Jacinta litade på att Graces kärlek och omsorg skulle räcka långt. Däremot visste hon inte hur hon skulle kunna försörja barnen och personalen på sin lön som vårdbiträde.

– Gör allt som står i din makt, sade Jacinta till Grace.

Nu, ett år senare, följer jag och fotografen Eva med Jacinta när hon reser till sitt barndomshem i Kampi ya Moto, en liten by 14 mil norr om Nairobi.

Året har varit intensivt. Jacinta har tidvis dubbelarbetat för att få ihop pengar till barnen. Hon har ordnat stödfest med Kenyas ambassadör som huvudgäst. Insamlingar från arbetskamrater och vänner har gett en del pengar.

Och så kom höjdpunkten, de 40 000 kronorna från kommunalarna som gjorde det möjligt att rusta upp barnhemmet, så grönsaker och betala skolavgifterna.

Jacinta och Lotta släpar med sig 140 kilo begagnade kläder från Sverige. Båda är sprickfärdiga av förväntan. Grace har berättat om allt som hänt med barnhemmet under året, men Jacinta blir ändå mållös när hon står framför de påvra husen.

Barnen, som nu är tolv stycken, sover i riktiga sängar. Ett utekök och ett utedass har byggts, liksom en stor vattentank. Bakom barnhemmet växer sig majs, bönor, morötter och potatis höga.

Och så det som gör Jacinta tårögd: Barnen är friska och välmående. De är blyga, men ögonen glittrar av glädje.

– Nu måste det här fungera i fortsättningen också, säger Jacinta beslutsamt.

De insamlade medlen är nästan slut. Men Jacinta har kontanter med sig för att köpa en ko: en sörmländsk församling har skänkt pengarna efter att ha läst om barnhemmet i Kommunalarbetaren.

Om du vill stödja barnhemmet är adressen:

Barnvän Humanitär, Rusthållarvägen 191, 128 44 Bagarmossen, Postgiro: 131 29 25–9