— Den utbildning som finns på vårdområdet har bedrivits genom Kunskapslyftet. Och där har man inte samma krav på att det ska leda till heltidstjänster, säger Barbro Tammilehto, kontaktperson vid Gotlands länsarbetsnämnd för AMS-projektet deltidssatsningen.

Samma svar kommer från flera håll. I tolv av de 21 länen har under flera år Kunskapslyftet stått för det mesta av vårdutbildningen. Endast tre län har haft mer omfattande arbetsmarknadsutbildning i förmedlingarnas regi än inom Kunskapslyftet. I resterande sex län har man haft ungefär lika mycket arbetsmarknadsutbildning som vuxenutbildning på vårdområdet.

Hotet om att stoppa vårdutbildningar, som inte garanterat leder till önskad sysselsättningsgrad, var en del i AMS nya tuffare strategi mot kommunerna för att komma till rätta med deltidsproblematiken.

Johnny Ahlqvist på AMS, ansvarig för den så kallade deltidssatsningen, håller inte med om att direktivet är ett slag i luften.

— Nej arbetsmarknadsutbildning är jättestort på det området. Men det är klart att jag gärna hade sett att man hade agerat gentemot Kunskapslyftet på samma sätt. Men det kan ju inte vi göra. Det får i så fall regeringen göra.

I fyra av länen har planerade vårdutbildningar stoppats eftersom arbetsgivarna inte kunnat ge någon jobbgaranti. Tio av länen kan ge exempel på kommuner som nyligen startat arbetsmarknadsutbildningar med garantin. På en del håll har man försökt utverka en garanti i efterhand.

– Det har gått si och så. Våra kommuner har inte speciellt bra budgetar, säger Bengt-Åke Nyström vid länsarbetsnämnden i Dalarna.

En intygsrutin har också införts. Alla arbetssökande deltidsanställda ska få ett intyg underskrivet av arbetsgivaren var sjätte månad där det framgår om det finns mer tid att erbjuda eller inte.

I tio av länen har man redan sett vissa effekter. Några arbetsgivare har plötsligt skapat mer tid. Ett exempel är Gnesta kommun i Södermanland.

— När de erbjöds heltid sade sig många vara nöjda med sina 75 procent och avstod från att fortsätta deltidsmarkera på arbetsförmedlingen. Jag skulle tro att cirka 20 procent var nöjda med den tid de hade, säger Lennart Hedlund vid länsarbetsnämnden i Södermanland.

Liknande effekter rapporteras från flera håll. I valet mellan att jobba mer tid på en annan arbetsplats eller att avstå från fyllnadsersättning från a-kassan har redan en hel del valt det senare alternativet.

Direktiven är bra och de flesta kommuner visar en god vilja att lösa problemet. Det är så gott som alla länsarbetsnämnder överens om Tonläget från kommunerna är ett annat i dag, säger exempelvis Jan-Olof Westerlund vid Västernorrlands länsarbetsnämnd.

– 1999 sade man att det inte gick att ändra i scheman. Det argumentet är inte lika vanligt i dag.