Regeringen måste ta itu med ohälsan i arbetslivet
Ökad sjukskrivning beror inte på att människor har fått sämre hälsa utan på att arbetslivet har förändrats, hävdar utredaren Jan Rydh som kräver snabba åtgärder från regeringen.
Jan Rydh presenterade den 26 juni en delrapport från HpH, ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”. Rapporten föreslår åtgärder som regeringen bör ta itu med redan i höst. För det är båttom. På tre år har antalet sjukskrivna i mer än ett år ökat med 50 000 personer.
Sjukpenning och förtidspensioner beräknas i år kosta tillsammans 92,7 miljarder kronor. 2006 kommer siffran att vara uppe i 122 miljarder om inget görs.
Ohälsan är ett samhällsproblem som också ger ett arbetskraftsbortfall. I år är 760 000 personer i arbetsför ålder borta från arbetslivet. År 2006 beräknas antalet vara 90 000 fler.
Utredningen föreslår bland annat att sjuklöneperioden ökar från 14 dagar till 60. Detta för att avlasta försäkringskassorna som då kan ägna större kraft åt att se till att den tredjedel som är sjuka längre får rehabilitering.
De ökade kostnaderna för arbetsgivarna ska kompenseras med lägre sjukförsäkringsavgifter. Företag med högst 30 anställda kommer att få ett högkostnadsskydd.
Utredningen betonar arbetsgivarens ansvar för de anställdas hälsa. Det är i samspelet mellan individ och arbete som ohälsa uppstår.
— Problem på arbetsplatsen löses inte genom att man skickar en blankett till försäkringskassan, säger Jan Rydh.
Kvinnor är oftare sjuka än män. Men före 1980 var det tvärtom. Kvinnor anställda i kommuner och landsting har högre sjukfrånvaro än andra kvinnor. Utan att kunna bevisa det, tror ändå Jan Rydh att en anledning är resursneddragningarna i den offentliga sektorn.
Utredningen föreslår att regeringen snarast ger Riksförsäkringsverket i uppdrag att skapa en analysgrupp som ska följa utvecklingen vad gäller sjukskrivningar och utvärdera olika åtgärder. Likaså att skapa sig en uppfattning om sjuka per arbetsställe, det finns inte idag.
En samordning måste till mellan försäkringskassan och arbetsmarknadens parter när det gäller rehabilitering, påpekar Jan Rydh.
I en kommande rapport ska HpH titta på de långtidssjukskrivna och förtidspensionerade och jämföra med vad de gjorde för tio år sedan. Man ska också analysera de ”långtidsfriska” och vad som kännetecknar dem.
Utredningen finns att läsa på www.sjukforsakring.gov.se