Undersköterskor blir bättre
Tolv halländska undersköterskor har valt att tillbringa ett läsår på skolbänken i stället för att arbeta. Men de tänker inte sluta att vara undersköterskor.
Eleverna i PU OM 4 är överens. Sjuksköterskor vill de inte bli.
— Man ska inte behöva läsa till en annan yrkeskategori för att läsa upp sin kompetens, säger Pia Länsisyrjä.
Hon får medhåll av sina klasskamrater. De går där för att de vill bli bättre undersköterskor.
— Det krävs mer av undersköterskor idag än tidigare. Vi har fler med psykisk ohälsa och demenser att ta hand om, säger Marita Christensen.
Och de säger att sjuksköterskorna saknar den kontakt som undersköterskor får med patienter och vårdtagare och att de inte får samma helhetsbild. Deras arbete är allt för mycket administration.
Nu i slutet av kursen är PU OM 4 ute på praktik. Veckorna innan har klassen delats in i tre delar. De har fått välja om de vill fördjupa sig i demenser, psykiatri eller LSS och LASS, alltså personlig assistans.
Parallellt med praktiken skriver de uppsatser inom sitt specialiseringsområde. Det är meningen att specialiseringen ska vara inriktad mot framtida arbete.
— Man väljer att fördjupa sig i det som intresserar en. Det gäller att vara intresserad av det man väljer för man ska ju jobba samtidigt så det är mycket att göra, säger Elisabeth Lindberg Berthag. Hennes fördjupningsarbete handlar om depressioner hos barn och ungdomar och hon har också en del av sin praktik förlagd till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen.
Alla eleverna är verkligen engagerade i sina fördjupningar. De berättar om sina uppsatser — en ska skriva om psykopater, en annan om kognitiv beteendeterapi. Psykiatri och demenser är de områden som de flesta har valt.
— Jag ska skriva om ilska och aggressioner i demens, berättar Ann-Christin Olsson.
Till skillnad från många av de andra som specialiserar sig inom demenser har hon inte arbetat inom äldreomsorgen. Men i arbetet på länssjukhuset har hon mött strokepatienter som drabbas av demens.
— Jag har sett i mitt arbete hur dementa kan få aggressioner som inte kan hejdas. Då är det viktigt att man kan bemöta den människan på rätt sätt, annars kan det få allvarliga konsekvenser, säger Ann-Christin Olsson.
Beteckningen PU OM 4 står för att de är den fjärde klassen som går påbyggnadsutbildningen i omvårdnad på Södra Vårdskolan i Halmstad.
Studierna i påbyggnadsutbildningen liknar högskolestudier en hel del.
Utbildningen sorterar formellt under kommunala vuxenutbildningen men den ligger på eftergymnasial nivå. Bara en liten del av studierna är schemalagda lektioner. Alla kurser tenteras med skrivna rapporter.
För att eleverna ska klara av studier på den nivån får de i kursens inledning lära sig att läsa och skriva vetenskapliga texter.
Uppsatsen som de skriver parallellt med fördjupningsarbetet liknar en B-uppsats på högskolenivå. Under handledning från lärarna samlar eleverna in vetenskapligt material, bearbetar det och skriver en rapport på tio till tjugo sidor. Den presenterar de sedan muntligt för sin specialiseringsgrupp.
I drygt ett halvår har de gått i skolan. Nu har de höga förhoppningar om hur de ska kunna använda sina nya kunskaper när de kommer tillbaks till arbetslivet.
Flera vill gå vidare till nya arbeten. Anhörigkonsulent verkar intressant, säger de.
Också de som tänker gå tillbaks till sina gamla arbetsplatser är fulla av idéer. Men det finns farhågor om att de inte ska gå att förverkliga.
Kanske har inte arbetsledningen förstått vad de har lärt sig. Och även om de har förstått så är det ju inte säkert att det finns tid och pengar till att göra verklighet av ambitionerna.
— Det sägs att kunskaper inte är tunga att bära, säger Ginger Petersson. Men vi har sådana besparingskrav på oss att det blir svårt att genomföra allt vi har lärt oss.
Yngve Hansson berättar att innan de avslutar sina studier så bjuds deras chefer in för att möta klassen i skolan och se vad utbildningen går ut på. Yngve Hansson är en av klassens lärare och var med och utformade utbildningen i mitten på 90-talet.
Då gjorde Södra Vårdskolan en marknadsundersökning för att se om det fanns underlag för att starta en påbyggnadsutbildning för undersköterskor. De talade med chefer på kommunala vårdinrättningar och de talade med Kommunal och bilden de fick var entydig: Utbildningen var mer än välkommen.
Tidigare var det sjuksköterska eller sjukgymnast som stod till buds för undersköterskor som ville studera vidare. Nu kan de bygga på sin kompetens och fortsätta vara undersköterskor.
På skolan finns också en vidareutbildning för ambulansförare och PU OM 4 har en systerklass som läser kursen på distans.
— Det är meningen att de ska bli framstegspiloter, en spjutspets mot framtiden, säger Yngve Hansson. I början när jag säger det till dem brukar de bli spaka men sedan får de självförtroende.
Det är inga latmansstudier som eleverna i PU OM 4 har gett sig i kast med. Många av dem hade knappt rört en dator när de började i höstas med att studera datorkommunikation, ekonomi och internationalisering med inriktning på EU.
Det var jobbigt att sätta sig i skolbänken efter att ha jobbat i många år och det tog ett par svettiga veckor att komma in i studentlivet.
— Nu vet jag inte vad jag ska göra med all fritid jag kommer att få sedan, när jag inte sitter och pluggar hela kvällarna, säger Anette Andersson.
Fotnot: Sista ansökningsdag för nästa års kurser är den 15 maj. Om du vill gå kursen i Halmstad eller läsa på distans kan du vända dig till Södra vårdskolan, utvecklingsledare Inger Engstrand tel: 035-13 97 58, eller studievägledare Ingvar Melander tel: 035-13 97 65.