Kommunal tycker att arbetarrörelsen ska arbeta fram en egen modell för valfrihet i stället för att kritisera moderaternas. Undersökningar pekar på att medborgarna vill välja och påverka välfärdstjänsterna. Då ska de få göra det. Det är inget negativt.

— Om vi tycker att det är negativt är vi förlorare. Då överlåter vi åt moderaterna att definiera vad valfrihet är. Arbetarrörelsen ska sluta fly från den här debatten, säger utredningschef Rolf Andersson, en av de huvudansvariga för rapporten ”Solidaritet och valfrihet i välfärden”.

Så tycker till exempel Rolf Andersson att det är meningslöst att diskutera om det ska finnas friskolor eller inte för under tiden etablerar de borgerliga partierna mängder av friskolor. I Stockholm har den borgerliga regimen till och med valt att gynna friskolorna ekonomiskt.

— Sådan politik vill vi inte ha. Det ska vara rättvisa villkor. Men får folk välja och påverka är de också mer positiva till att betala skatt.

— Vi vill inte att medborgarna röstar med fötterna. Är det något fel på den skola de valt ska inte första tanken vara att sticka till nästa skola utan att försöka förändra och påverka på ort och ställe.

Konkurrens mellan allt från privata till offentliga producenter är bra för välfärden heter det i rapporten. Varför är det bra?

Rolf Andersson menar att om någon skulle få frågan om utvecklingen i telefonisektorn har blivit bättre av att både Ericson och Nokia finns, skulle nog de flesta svara ja.

— Konkurrens i sig, blåslampan i häcken, kan leda till att olika verksamheter skärper sig och använder resurser effektivare. Då kan kommuner och landsting få ut mer för pengarna. Det kan aldrig bli för mycket pengar. Det växande antalet åldringar och internationaliseringen av ekonomin gör det inte lättare att höja skatterna.

Konkurrens ska stimulera kvalité. Den måste vara på lika villkor så att den varken gynnar offentliga eller privata producenter.

— Det ska definitivt inte vara en konkurrens på moderaternas villkor, eftersom de utestänger kommunerna och därmed minskar konkurrensen.

Arbetsgruppens ursprungsuppdrag var att utreda förhållandet offentlig/privat där Kommunal på senare år varit litet vilsen i debatten.

— Vi kom rätt snabbt fram till att frågan var mer komplicerad än att bara säga ja eller nej till alternativa driftsformer, det vill säga allt som sköts av andra än kommunen. Vi anser fortfarande att huvuddelen av välfärdstjänsterna ska produceras i offentlig regi men det är jättefarligt att förenkla den här debatten, säger Rolf Andersson.

Han visar en karta med olika verkligheter. 45 procent av alla anställda i Täby jobbar till exempel redan privat, medan i Älvdalen och Överkalix arbetar mindre än en halv procent i alternativa driftsformer.

— Välfärden måste fungera i alla kommuner. Det viktiga är att demokratiskt valda organ tar de avgörande besluten och tjänsterna fördelas efter behov.

— Endast det bästa är gott nog för folket för att citera vad socialminister Gustav Möller sade en gång i tiden.

Att det ska vara konkurrens, innebär det att Kommunal inte längre ska slåss för en stark offentlig sektor?

— Kommunal ska vara väldigt aktivt för att förbättra kommunala verksamheter. Men att säga att huvuddelen av välfärdstjänsterna ska utföras i offentlig regi är otillräckligt. Det säger inget om vilka krav som ska vara uppfyllda för att förbundet ska acceptera alternativa driftsformer. Stödet för välfärdspolitiken blir större om vi tillgodoser kravet på valfrihet.

Är inte risken att folk tröttnar på att behöva välja allt i från elbolag till skolor och annat?

Rolf Andersson tror inte att så många i praktiken väljer bort skolan som ligger närmast. Men den som har möjlighet att välja bort, att välja något annat, kanske rektorn lyssnar på mer, om han/hon är missnöjd med något. Precis som det fackliga synsättet är det rätten att strejka, inte strejken i sig, som är viktig.

— Det är inte heller meningen att vilket hokuspokus som helst ska stå medborgarna till buds. Det ska finnas kvalitets- och säkerhetskrav. Och mångfald. Den kommunala skolan kan erbjuda mer än en typ av pedagogik och ett länssjukhus mer än en behandlingsmetod.

För att valfriheten ska fungera måste det också finnas resurser, vilket inte finns i Stockholm där äldrepeng nu införs trots att köerna är jättelånga.

— Det går inte att tacka nej till en plats, då försitter man sin chans. Bluffen med den moderata valfriheten är tydlig, skattesänkningar och valfrihet går inte ihop. Marknaden klarar inte av att bygga ut äldreomsorgen, där antalet äldre ökar så snabbt. Det måste förbli samhällets ansvar.

Finns det underlag för att skapa valfrihet i glesbygden?

— Där finns kanske inte lika många alternativ men det behöver inte vara storskaligt. I till exempel Jämtland har invånarna på flera orter gått samman i kooperativ och byggt äldreboenden. De gamla slipper flytta flera mil till det kommunala äldreboendet.

Privata företag ska kunna ge vinst och utdelning till aktieägare. Varför finns det med i programmet?

— Att utesluta privata företag vore att minska konkurrensen och därmed möjligheten att få ut mer för pengarna och ge medborgarna mångfald i utbudet av välfärdstjänster. Privata företag måste få vara med och konkurrera på lika villkor. Och de drivs för att få vinst. Så är det. Det är politikernas sak att genom insyn, kvalitetskrav och ersättningsnivåer, se till att vinsten inte blir oskälig.

Han säger att det viktiga är att tjänsterna betalas via skatter. De som bor inom upptagningsområdet för S:t Görans sjukhus i Stockholm, som är privat, ska ha samma rätt att få den vården som de som bor vid Södersjukhuset, som drivs av landstinget.

Vad är fackets roll?

— Facket ska förhindra att arbetsgivarna konkurrerar genom att bjuda under varandra i fråga om anställningsvillkor. Därför ska vi kämpa för branschneutrala avtal. Luckor i anställningstryggheten måste täppas till och lagen om offentlig upphandling förbättras.

— Det är dock inte Kommunals sak att avgöra vem ska utföra välfärdstjänsterna. De fackliga kraven måste riktas mot alla arbetsgivare oavsett ägandeform. Fler köpare av arbetskraft kan göra att dessa dessutom slåss om de anställda, vilket kan förstärka löneläget.

Rapporten kräver längre avtalsperioder vid entreprenader, åtminstone fyra år. Täta byten gör att företagen inte har intresse av att satsa i utbildning och investeringar.

En del upphandlingar har ensidigt inriktats på att pressa kostnaderna vilket bidragit till att kvalitén kommit i kläm.

Inom trafiken och städområdet har de anställda vid övergång till ny entreprenör fått börja om på den lägsta lönen.

— Det nyligen träffade städavtalet med Almega är en framgång. Vid skifte av entreprenör kan man inte längre sänka lönerna.

Hur ska risken för att det utvecklas privata monopol, där bara ett fåtal konkurrerar, förhindras?

— Upphandlingarna har ofta gynnat stora företag och därmed minskat valfriheten. Det är ett problem. Ett pengsystem skulle kunna innebära att man upphandlar på ett annat sätt. Det som finns idag har dock stora brister.

Åter till valfriheten, är det ändå inte risk att det blir ökade klyftor, att de välutbildade tar för sig?

— Vi blundar inte för att valfrihet innebär risker, tydligast på skolans område. Det är viktigt att politikerna ställer upp regler, till exempel förbjuder skolavgifter och att gemensamma antagningar till skolorna införs. Medborgarna har enligt grundlag rätt att behandlas lika.

Det finns också exempel där valfriheten minskat segregationen, till exempel på en friskola i Helsingborg, där sex elever kommer från ett invandrartätt område i en helt annan del av stan.

Är några områden klart olämpliga att utsätta för konkurrens?
— Ja, alldeles självklart sådant som har med myndighetsutövning att göra. Ett idiotiskt exempel finns i Stockholm. Min gamle vän, LO-ekonomen P-O Edin sade en gång att framgång föder dumhet. Det går att tillämpa på moderaterna i Stockholm som tycker att privata företag ska göra personundersökningar inom socialtjänsten.