Det finns ett utredningsförslag om så kallade individuella kompetenskonton Det har överlämnats till statsrådet Mona Sahlin.

Men i Stockholm pågår sedan i höstas redan ett försök med individuellt sparande inom tretton av Stockholms förvaltningar. Av 10 000 anställda har cirka 900 börjat spara.

Berith Marion, 44 år, arbetar på norra begravningsplatsen i Stockholm. Hon är en bland de tolv personer som sparar på det här viset. Hon måste spara minst 200 kronor och som mest får hon spara fem procent av månadslönen. Pengarna dras på bruttolönen. De kan hon senare använda till ledighet för kurser, studieresor, praktik utomlands eller något annat. Under ledigheten behåller man sin lön.

Berith Marion tjänar 16 600 kronor i månaden. Hon har valt att spara 300 kronor i månaden. Arbetsgivaren bidrar med lika mycket plus sociala avgifter. Det tar cirka två år och fyra månader för henne att spara ihop till en månadslön på 16 600 kronor. Sammanlagt har hon och arbetsgivaren sparat till 23 573 kronor men då avgår sociala avgifter.

Hittills har hon sparat ihop till fyra dagars ledighet efter sex månaders sparande. Under ledigheten behåller man sin lön.

Berith Marion tycker att det här är en utsökt idé och förstår inte att inte fler hoppar på den.

— Ångrar man sig är det ju bara att hoppa av, säger hon.

Då är det bara att ta ut de pengar hon sparat.

Pengarna som sparas ska inte användas för vidareutbildning, som arbetsgivaren normalt står för. Berith Marion kan tänka sig någon seminariedag som hon deltar i, typ Kvinnor Kan.

Kritiker menar att det här systemet främst gynnar högavlönade. Den som har råd att spara 1000 kronor i månaden får fortfarande motsvarande summa av arbetsgivaren och kan på det här sättet samla ihop pengar snabbare till en utbildning. Förvaltningschefen sparar till exempel 1 440 kronor i månaden.

Andra menar att det ändå kan löna sig. Om man på det här sättet höjer sin kompetens kanske det höjer lönen i framtiden.

Försöket i Stockholms stad ska börja utvärderas nu.