Under 1970-talet åkte filmaren Stig Holmqvist omkring och intervjuade sex fjortonåringar i olika länder om deras liv. Resultat blev en serie filmer. Nu mellan 20 och 27 år senare har han sökt upp dem igen och vävt samman deras öden till en långfilm.
Etiopiska Sahra levde nu som då i ett eländigt flyktingläger. Soroji i Tanzania hade inte fått gå i skolan som han hoppats. Där förfäderna hyllades i förra filmen breder nu vetefälten ut sig.
Adawi i Nya Guinea fick visserligen gå i skola men blev sedan tvungen att återvända till fattigdomen i hembyn. Det största som hänt var att hela byn hade blivit kristen.
För Sheila i Belfast har det gått bättre. Visserligen är de engelska soldaterna kvar men gatorna är lugna. Sheila har tonårsbarn och utbildar sig nu till lärare.
Före detta gerillasoldaten Eusebio återvänder i filmen till Guatemala från exilen Mexico. Kampen är över och han ska börja odla kaffe.
Japanska Naoto blev inte mer än en flitig skolpojke. Vid 18 körde han ihjäl sig på motorcykel.
Det är gripande att se alla dessa människoöden, speglingar av vår värld idag. Gemensamt för dem alla är strävan för ett bättre liv för barnen.
