När en distriktsläkare i Dalarna letade efter diagnosen ”migrän” bland sina patienter hittade han inga. Men när han tittade på vilka mediciner han skrivit ut, hittade han dem. I slutet av ett läkarbesök för andra åkommor säger patienten ofta: ”å så lite Imigran”. Det berättade Svea
Olofsdotter från Migränförbundet på ett seminarium om migrän i arbetslivet.

Migrän är en intensiv, ensidig huvudvärk som ofta åtföljs av illamående, ljuskänslighet och blir värre av fysisk ansträngning. Attackerna kan vara mellan fyra timmar och tre dygn. En del har enstaka attacker, andra har det varje vecka.

Det som händer i kroppen är att något påverkar blodkärlen så att de först drar ihop sig och sedan utvidgas kraftigt. Enligt den senaste forskningen kan migrän orsakas av en gendefekt som gör vissa områden i hjärnan mer lättretliga när de utsätts för påfrestningar som ljus, ljud eller stress.

Man beräknar att cirka 21 procent av alla kvinnor och 12 procent av alla män mellan 17 och 74 år lider av migrän. Av dessa går 30 procent regelbundet till läkare och har 68 procent av alla anfall. Det är ingen skillnad om man bor i storstad eller på landet. Migrän är ärftligt och ökar inte. Vad som däremot ökar är de utlösande faktorerna. Hela 76 procent av migränanfallen beräknas utlösas av fysisk eller psykisk stress. Flimmer från dataskärm eller TV-spel kan också utlösa anfall.

Andra ”triggerfaktorer” är menstruation, hunger, alkohol, sömnbrist, oregelbundenhet och muskelspänning i nacken. Ibland är det flera faktorer på en gång som utlöser ett anfall. Vad som sätter i gång migränen är olika för olika människor. Ibland tillstöter spänningshuvudvärk och en ond smärtcirkel sätts i gång där det är svårt att skilja det ena från det andra.

Världshälsoorganisationen jämför migränikerns lidande med förlamning. Ändå tas migrän inte riktigt på allvar.

Socialstyrelsen ifrågasätter subventioneringen av migränmedicin och jämställer dem med läkemedel som ”mer syftar till att höja patientens livskvalitet” som potensmedlet Viagra.

Docent Carl Dahlöf vid Migränklinik-Göteborg hänvisar till en pilotstudie där 20 frivilliga migräniker av 250 tillfrågade fick genomlida en migränattack utan medicin. Detta för att läkarna skulle kunna följa det naturliga förloppet. Bara fem uthärdade försöket, de övriga blev tvungna att avbryta.

Tjugo procent av migränanfallen behandlas idag med triptaner, dit Imigran, Maxalt, Naramig och Zomig hör. Totalt kostar mediciner mot migrän årligen cirka 300 miljoner kronor vilket motsvarar 3,4 procent av läkemedelskostnaderna.

Med effektiv behandling kan man få bort nästan tre fjärdedelar av smärtan. Det innebär inte bara minskat lidande för migränikerna utan också ett mindre produktionsbortfall för samhället, hävdar Carl Dahlöf. Han har räknat ut att samhället spar drygt sex miljarder på effektiv behandling av migrän.

Receptfria läkemedel rekommenderas om smärtorna inte är alltför svåra. Exempelvis Magnecyl och Bamyl (acetylsalicylsyra) eller Alvedon (paracetamol). Inflammationsdämpande som Naproxen och Voltaren kan också fungera. Alla mediciner har biverkningar, även de receptfria. Bäst är att rådgöra med sin läkare hur man ska använda anfalls- respektive förebyggande behandling mot migrän.

Man kan också pröva alternativa metoder som akupunktur, massage, sockerfri diet, Qigong och Tai Chi.

Migrän anses lite pinsamt så många sjukskriver sig inte utan tar ut en semesterdag i stället. Andra går till jobbet med huvudvärk och gör då inte så mycket nytta.

Många vågar inte tala om för chefen att de har migrän. Det kan skapa misstänksamhet kring de många korttidssjukskrivningarna. Migrän i arbetslivet går att hantera, menar Svea Olofsdotter från Migränförbundet. Om viljan finns kan man åstadkomma individuella lösningar för den som har migrän. Går flextid att ordna, till exempel, kan man vakna med migrän, ta en tablett och sen gå till jobbet.

Den som har upprepade migränanfall kan via försäkringskassan söka ”Särskilt högriskskydd på grund av risk för ett större antal sjukperioder”. Detta innebär befrielse från karensdagen. Villkoret är att man beräknas ha fler sjukdomsfall än tio under ett år. Blir man beviljad högriskskydd kan arbetsgivaren ansöka om att få sina kostnader för sjuklön ersatta av försäkringskassan.

Läs mer på Svenska Migränförbundets hemsida.