Jag vill skiljas men är det rätt?
Jag har varit gift i 13 år och har två barn. Min man har under alla år varit fruktansvärt självisk och omogen. Det senaste året har jag brutit ihop totalt och insett vad jag egentligen låtit honom göra. Nu när jag kommit så långt som till att jag vill skiljas för att kanske hitta livsgnistan igen, då vänder han. Nu förstår han hur illa han har behandlat oss och vill gottgöra allt. Familjen har plötsligt blivit viktigast för honom. Självklart vill jag helst inte splittra familjen och vill så gärna tro att han har ändrat sig. Men jag vill inte vara nära honom och jag tror aldrig vi kan ha ett sexliv igen.
Han är förtvivlad och säger att han älskar mig och vill att det ska fungera. Jag är så förvirrad och vet inte vad jag ska göra. Har jag rätt att splittra familjen? Det är ju bara jag som mår dåligt nu, barnen har fått en "bra" pappa nu och han "älskar" mig. Är det viktigt om jag inte älskar honom tillbaka? Ska livet vara så?
Kan känslorna för honom komma tillbaka fast det inte känns så?
Vilsen
Det är svårt att säga om dina känslor för din man kan komma tillbaka. Du säger att du inte vill och att han har gjort dig för illa. Men det är viktigt att se att det är bådas ert ”samspel” som ”möjliggjort” att ni hamnat i den här situationen. Du har tillåtit din man att i alla år vara ”fruktansvärt självisk och omogen”. Nu har du insett vad du egentligen ”låtit honom göra.”
Den insikten är bra och nödvändig för en förändring. Om insikten räcker för att du på sikt ska kunna försonas med både ditt eget och din mans handlande får framtiden utvisa.
Nödvändigt är dock att du på sikt skall kunna må bra i er relation för att er familj skall må bra. Att stanna kvar och känna sig som offer eller martyr gynnar ingen.
