Dags att odla snödroppar
Snödroppen är trösteblomman när vintern hänger i. De ska stå där man ser dem: vid brevlådan eller soptunnan. Helst ska de sättas på våren när tjälen gått ur marken.
Den lilla blygsamma snödroppen är plötsligt i ropet. I England har man ”snödroppsgalor” där entusiasterna samlas och byter lökar med varann. Nu kommer intresset till Sverige. Men varför är snödroppar inne just nu?
— Det är en motreaktion mot de välplanerade trädgårdarna, tror Kenneth Lorentzon som har varit med och skrivit utställningsbroschyren.
Snödroppar står inte på rad i en rabatt, de trivs i dåliga gräsmattor och intill buskar där det är lite fuktigt och skuggigt.
Kenneth Lorentzon är en sann snödroppsälskare med omkring 25 sorter i sin egen trädgård.
— Det är en rent antidepressiv åtgärd att ha en lite snödroppsrugge vid brevlådan när du hämtar tidningen på morgonen, säger Kenneth Lorentzon.
Snödroppen heter galanthus på latin. Snödroppsälskaren, ”galanthofilen” känns igen på sin knäfallande ställning medan han öppnar den vita klockan och tittar om det uppstått en spontan korsning.
Skillnaden mellan sorterna är subtil för den som inte är expert. Framför allt är det de gröna ”sinusfläckarna” på utsidan av blomman som kan se olika ut. De kan också vara gula, vilket ger hela blomman en gulaktig färg. Även teckningen på insidan av blomman kan skilja sig.
Bladen kan vara blåaktiga eller gröna, breda, smala eller räfflade. Blomningstiden växlar också från oktober till april.
Den ljuvliga honunglika doften känner man inte i den kalla uteluften. Då måste man plocka en liten bukett som doftar starkare och starkare i inomhusluften.
Den sort som säljs i Sverige är framför allt turkisk snödroppe, Galanthus elwesii. Europeisk snödroppe, Galanthus nivalis finns också i en dubbelbladig variant.
Har snödroppen väl etablerat sig kommer den upp år efter år hur länge som helst. I nyanlagda trädgårdar, däremot, ser man dem sällan. Det beror på att snödroppslökar slentrianmässigt säljs på hösten tillsammans med tulpaner och andra lökar, berättar Kenneth Lorentzon. Bara en tiondel av dessa lökar kommer att gro.
— Problemet är att man får dem torra, de är döda vid leverans, säger han.
Det går dock att få en grobarhet på 50-60 procent om man köper lökarna direkt när de kommer till handelsträdgården och lägger dem i blöt över natten.
De flesta av lökarna kommer från Turkiet via Holland. Varje år gräver fattiga, turkiska bönder upp mellan 30 och 40 miljoner lökar som torkar i sina packlådor, berättar Kenneth Lorentzon.
— Det är en naturskövling som inte skulle accepteras någon annanstans. Risken finns att man gräver upp det sista exemplaret av en sällsynt sort.
Snödroppslökar ska sättas ner på våren när tjälen gått ur marken. Det går att köpa lökar, förökade i England, på postorder därifrån vid rätt årstid.
Hos ”Paul Christian Rare Plants” kostar billigaste sorten, den vanliga elweesi, 14 kronor. Ytterligare 15 sorter som kostar upp till 140 kronor löken finns på hemsidan.
I en svensk handelsträdgård kostar ett paket om 50 lökar cirka 100 kronor. Men de finns som sagt bara på hösten.
I England kan man få tag på ovanligare sorter. En enda lök av kan gå på mellan 400 och 500 kronor. När lökarna kommer från England är de halvvissna och får stå svalt i en kruka med vanlig blomjord i väntan på utplantering.
All hantering av lökar ska ske när de håller på att vissna ner.
Lökarna ska sättas på ett djup av två till tre gånger sin storlek.
Den som enkelt vill utöka sin matta av uppmuntrande snödroppar kan hjälpa myrorna att sprida fröna. Man samlar frökapslarna ett par månader efter blomningen, klämmer sönder den och och stoppar ner frön runt stånden.
Men det är ett arbete på sikt, det tar 3-4 år innan det kommer nya blommor.
— Men gör man det varje år känns det inte som en belastning att vänta, säger Kenneth Lorentzon.
För att förbättra beståndet kan man också ta upp sina ruggar med några års mellanrum, dela på lökarna och se till att snödroppsställena i trädgården också får lite gödsel när man sprider ut den på hösten.
Den som har intresse och tålamod kan ta frön från frökapseln och själv driva upp dem i kruka. Vanlig såjord uppblandad med sand går bra. Man sätter 20-25 frön i en kruka på 10 cm i diameter. Efter 3-4 veckor kommer det upp ett litet blad. Fröet behöver inte ljus men kyla. Man kan ha den i en plastpåse i grönsakslådan i kylen. Krukan ska stå svalt i 2-3 månader. Under sommaren får den sen stå skuggigt och lagom fuktigt. Under en buske, till exempel. Eller i skuggan på balkongen.
— När man vet vad som är lagom, det är då man har gröna fingrar, säger Kenneth Lorentzon.
Det första året är löken inte större än ett risgryn, andra året syns den som en liten ärta. Eftersom det tar så lång tid innan man får blommor är de bäst att märka krukan ordentligt så man minns vad det är i den. Under vintern ska den stå ute i skyddat läge så den inte blir genomfrusen. 2-3 plusgrader räcker som kyla.
Man kan också föröka sina lökar genom ”twin-scaling”, det vill säga man delar upp löken i sektioner och sätter ner dem i perlite som finns att köpa i handelsträdgården. Av en enda lök kan man få 10-30 lökar som blommar efter 2-3 år.
Ett tips, kanske, för den som har fått lökar från vänner och bekanta. Har man en enda sällsynt lök, bör man vänta med delning, tycker Kenneth Lorentzon.
Viktigt att tänka på är att diska kniven ordentligt innan man börjar dela löken. Detta för att inte sprida eventuella svampsjukdomar.
Gör så här:
* Ta upp och putsa löken
* Skär av toppen
* Vänd snittytan neråt, det är där tillväxtpunkterna sitter
* Skär löken först mitt itu, sedan i fyra eller fler ”tårtbitar”
Plastpåsen med löksektionerna ska sedan stå i inomhustemperatur och växa till sig i ett par månader. Från tillväxtpunkterna kommer de nya lökarna att sitta som små risgryn. På sensommaren planteras de ut i skyddat läge och får växa till sig.
Några snödroppslänkar:
