Privatisera allt! Med det budskapet intog moderater, folkpartister, kristdemokrater och stockholmspartister huvudstadens stadshus. All kommunal verksamhet utom myndighetsutövning och strategiska ledningsfuktioner skulle konkurrensutsättas. Målet var mångfald och ekonomiska besparingar. Men efter lite mer än halva mandatperioden har entusiasmen falnat. I alla fall inom äldreomsorgen. I dag säger det folkpartistiska äldreomsorgsborgarrådet Birgitta Rydell att systemet med konkurrensutsättning inte fungerar för äldreomsorgen.

Kommunalarbetaren har granskat alla äldreboenden i staden utom korttidsboenden och gruppboenden för dementa. Majoriteten drivs fortfarande av stadsdelarna själva, så kallad egen regi. Men mer än 40 procent av antalet äldreboenden drivs av privata aktörer och där är koncentrationen tydlig.

Den största privata vårdgivaren är Carema. Företaget driver närmare en fjärdedel av de privata äldreboendena. De två andra stora privata aktörerna är ISS och Partena. Tillsammans står de här tre företagen för mer än hälften av alla privata äldreboenden.

— Vi har märkt att antalet anbudsgivare har blivit väldigt litet. Det är ju inte bra, då riskerar man att gå från monopol till ett slags oligopol i stället, säger Birgitta Rydell.

Oligopol innebär att ett fåtal aktörer kontrollerar en verksamhet.

I en granskning staden beställde i somras gav konsultföretaget Consider AB Stockholm bakläxa på upphandlingen av äldreomsorg. Huvudkritiken gick ut på att stadsdelarna ofta annonserar flera äldreboenden i klump. Det gör att bara de kapitalstarka koncernerna har möjlighet att lägga anbud. I rapporten talar man öppet om att en oligopolsituation hotar.

Vår granskning visar också att antalet ”avknoppare”, det vill säga enskilda vårdanställda som startar eget och tar över verksamheten, bara är några enstaka.

Varför har det blivit så få avknoppare?

— Jag tror att en anledning är just konkurrensutsättningen, säger Birgitta Rydell. Det är väldigt svårt för små företag att gå igenom hela den här apparaten. Jag tycker att stadsdelsnämnderna har tänkt för lite på att utforma sin upphandling så att det kan komma in fler och mindre aktörer.
Hon ser inga problem med att privatiseringen innebär att stockholmarnas skattepengar går till vårdföretagens vinster.

— Så länge man erbjuder en god vård och någon efterfrågar den ser jag absolut inga problem med vinstkravet, säger Rydell.

Kvalitén på såvälden privat som offentligt drivna äldreomsorgen har fått hård kritik. Kvalitén granskas kontinuerligt av tre äldreomsorgsinspektörer. I deras årsrapport från 1999 sägs det bland annat att de äldres vardag är tråkig och händelselös.

Ingrid Hjalmarson är en av de tre äldreomsorgsinspektörerna. Hon är noga med att påpeka att det inte går att säga att privat driven äldreomsorg är generellt sämre än egen regi. Allt beror på vilka förutsättningar verksamheten får från stadsdelsnämnderna. Och där kan det skilja mycket. De rika innerstadsdelarna satsar i genomsnitt en bra bit över 40 000 kronor på äldreomsorg per pensionär, medan beloppen i vissa delar av ytterstaden kan ligga under 30 000 kronor.

— Där vi riktar kritik är det bemanningen som är problemet. Och låg bemanning är aldrig en organisationsfråga, säger Ingrid Hjalmarson.

Det behövs alltså mer pengar. Rydell påpekar att äldreomsorgen redan har fått höjda anslag. Men hur ska problemen med låg bemanning lösas?
— Om en entreprenör inte lever upp till den kvalitén som de ska tillhandahålla, måste de anställa mer personal. Stadsdelsnämnden som upphandlar måste ha kontakt med entreprenören hela tiden. 

Äldreboenden i Stockholm

• I Stockholms stad finns 110 äldreboenden (gruppboenden och korttidsboenden för dementa är inte inräknade).

Kommunala 62

Under upphandling 8

ISS 7

Partena 6

Carema9

Övriga entreprenörer 16

Avknoppare 2